– Vi har tagit fram en vpn-tjänst som alla kan använda, säger Jon Karlung, styrelseledamot i Bahnhof.

Tjänsten innebär att Bahnhof inte vet vad deras kunder gör på nätet, och informationen blir alltså ointressant för polisen. Personer som ändå vill få sin information datalagrad kan få det mot en extra månadskostnad. Bahnhof vill genom tjänsten göra lagen så tandlös som möjligt.

– Precis som en del företag tar strid för miljön tar vi strid för en fråga som ligger nära vår verksamhet. Vi jobbar med telekommunikation och vill bevara brevhemligheten och rätten att yttra sig fritt.

Hur ser du på att brottslingar kan komma undan genom tjänsten?

– Jag tycker inte att privata företag ska göra polisens arbete. Finns det några misstankar får man sätta in spaning och beställa telefonavlyssning, säger Jon Karlung.

Om riksdagen klubbar igenom lagen träder den i kraft 1 juli i år, och Nils Weidstam, näringspolitisk expert på It- och telekomföretagen, är kritisk till att det fortfarande är otydligt vilka uppgifter som operatörerna ska lagra, att företagen inte erbjuds en anpassningsperiod och att integritetsfrågorna inte diskuterats mer ingående.

– Vi hade önskat en mer öppen debatt om hur vi ska genomföra detta.

Han ser risker med att fler händer kan komma att hantera information med det nya direktivet, och tror därför att Bahnhofs tjänst kan intressera fler företag.

– Om jag som kund tror att information kan läcka kommer jag att gå till företag som Bahnhof.

Ulf Wallentheim, projektledare för genomförandet av datalagringsdirektivet på Justitiedepartementet, säger att det är för tidigt att bedöma i vilken omfattning företag kommer att kringgå lagen och om de ska vidta några åtgärder.

– Jag har förståelse för att det är en kontroversiell lagstiftning, men debatten är tyvärr lite obalanserad. It- och telekomföretag lagrar redan information om kunderna och talar inte om vad de lagrar och hur länge. Polisen kan redan i dag hämta ut uppgifter i viss mån. Visserligen innebär den nya lagstiftningen att man lagrar större mängder, säger Ulf Wallentheim.

Hur ser du på riskerna med informationsläckor?

– Det är klart att det handlar om mycket information som samlas, då går det inte att helt utesluta läckage. Detta får hela tiden följas upp. Jag ska inte sitta och säga att det är vattentätt.

Regeringens förslag om datalagring är en följd av EU:s antagna datalagringsdirektiv, och nu höjs allt fler röster mot förslaget. Svenska Journalistförbundet demonstrerade i veckan mot förslaget och menar att det är en katastrof för journalisterna eftersom staten får möjlighet att övervaka vilka källor de har, vilket strider mot grundlagen. Piratpartiet skriver i ett pressmeddelande att de vill se samma uppslutning mot datalagringsdirektivet som i fallet med FRA-lagen.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill genomföra en bordläggning av direktivet som skulle innebära att genomförandet skjuts upp i ett år.

– Vi vill att det ska finnas mer tid att se över lagstiftningen och anpassa lagen, säger riksdagsledamot Jens Holm (V).

EU-kommissionen gör nu en utvärdering av datalagringsdirektivet för att se om det behöver förändras.

– Kanske kommer man fram till att det behövs tuffare bestämmelser när det gäller integritetsaspekten, säger Ulf Wallentheim.