I veckan lämnades en statlig utredning till regeringen där det föreslås att elever borde ha rätt att överklaga sina slutbetyg i nian och kursbetyg i gymnasiet. Enligt den nya skollagen ska läraren ändra betyget om det är ”uppenbart oriktigt”. Utredningen föreslår att de elever som inte får någon betygsändring ska ha rätt att få beslutet omprövat av rektorn som, om betyget är felaktigt, kan sätta ett nytt betyg. Men skolminister Jan Björklund (FP) sågar förslaget. Han menar att det skulle leda till ökad byråkratisering och en ökad kostnad med 250 miljoner kronor per år.

– Det kan också bli en väldig fixering vid skriftliga provresultat, säger han i ett uttalande.

Men allianspartierna är inte helt överens. Kristdemokraterna och Centerpartiet är positiva till förslaget.

– Det handlar om elevernas rättssäkerhet. Överallt i samhället i övrigt kan man pröva ett myndighetsbeslut, och det ska man kunna göra när det gäller betygen och våra barn också, säger Yvonne Andersson (KD), skolpolitisk talesperson.

Hon menar att det är synd att Jan Björklund har tagit så tydligt avstånd redan nu och tycker att man åtminstone måste vänta och se vad remissinstanserna säger.

Lars Flodin, förbundsordförande i Sveriges skolledarförbund, tycker precis som Jan Björklund att det finns fler nackdelar än fördelar med förslaget.

– Det blir svårt för en rektor att ompröva ett betyg där läraren har haft eleven i kanske ett, två eller tre år. Det är också ett orimligt krav på dokumentation och hur man ska kunna dokumentera till exempelvis muntliga omdömen. Risken blir att det blir en ensidig dokumentation med bara skriftliga omdömen, säger han.

Yvonne Andersson tror att de problemen går att lösa.

– Självklart känner inte en annan lärare eleven på samma sätt, men den kan avgöra om kunskapskraven för kursen är uppnådda eller inte, säger hon.

Eva Svedling, sektionschef på Rädda barnen, har drivit frågan om att elever ska ha rätt att överklaga betyg under en lång tid. Eftersom regeringspartierna inte är överens och oppositionen är positiv till förslaget är hon förhoppningsfull.

– Att ge eleven den här möjligheten skulle vara ett sätt att utjämna ett maktförhållande mellan lärare och elev som varken är till gagn för inflytande och demokrati eller lärandet, säger hon.

Hon reagerar på argumentet om att det skulle innebära mer byråkrati i skolan.

– Det är undervisningen och skolans uppdrag som ska stå i fokus men för att förverkliga de mänskliga rättigheterna och stärka rättssäkerheten krävs dokumentation. Man ska kunna gå tillbaka och se på vilka grunder man har satt ett betyg och hur man har gjort bedömningen. Om argumentet är att ingen annan ska kunna följa det och ingen ska kunna göra en omprövning så är det i sig väldigt rättsosäkert.