– Skolan har blivit mer ett individuellt projekt än den medborgarutveckling som det var meningen att den skulle vara. Utbildningsfrågorna är inte ideologiska längre utan har blivit populistiska, säger Ulla Runesson, professor i lärande vid Högskolan för lärande och kommunikation, HKL.

Alliansen är överens om betyg redan från årskurs sex för att förbättra elevernas resultat och de rödgröna har kommit överens om att införa betyg från årskurs sju trots att både Miljöpartiet och Vänsterpartiet tidigare har velat avskaffa betygen helt. Men bland forskare finns delade meningar om betygens påverkan.

Anna Sjögren vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har utrett effekterna av de tidiga betygens avskaffande på 1970-talet.

– Till skillnad från vad som ofta har hävdats i debatten verkar barn som klarar sig sämre i skolan och som kommer från studieovana hem ha gynnats av tidiga betyg, säger hon till UNT.se

Enligt Christian Lundahl, forskarassistent vid Pedagogiska institutionen vid Uppsala universitet, är Sjöbergs resultat inte giltigt i dag.

– Jag tror att det handlar om att systemet på 1970-talet uppmuntrade till mer konkurrens mellan elever. Det är omöjligt att dra slutsatsen av det att tidiga betyg vore bättre i dag, säger han.

– Vi har gått igenom den forskningslitteratur som finns på området och det visar sig att betyget kan ha en negativ effekt på lärandet. En studie på elva- och tolvåringar där en grupp fick betyg och den andra gruppen fick kommentarer visade det sig att gruppen som fick kommentarer blev bättre på att lösa både enkla och komplexa uppgifter. Med betyg fokuserar eleverna bara på en siffra vilket inte är tillräckligt med information för att eleven ska kunna förbättra sig.

Ulla Runesson vid HKL har i sin forskning visat att färre elever går ut med underkänt i skolor där lärare har fokuserat på lärande och arbetat med att utveckla professionen.

– Politikerna fokuserar på helt fel saker. Problemet är att lärarna har fått nya arbetsuppgifter och att de ska ta hand om alla problem som till exempel fostran och sexualupplysning. Skolan har avpedagogiserats, säger hon.

Olle Holmberg har varit verksam i utbildningssektorn i hela sitt yrkesliv som bland annat lärare, rektor, forskare och politiskt sakkunnig på Regeringskansliet. Även han är besviken på den svenska skolpolitiken och tycker att politikerna fokuserar på ytproblem.

– Skolan ses i dag som en ö utan förbindelser till det samhälleliga fastlandet. Det har skett en trivialisering av kunskapsfrågan som är nästan fundamentalistisk med olika mätbara tester. Det ska inte bara handla om faktareproduktion utan det finns andra frågor inom kunskapsaspekten som demokratifrågan, att lära sig att se saker på olika sätt och att alla får komma till tals, säger han.

Han menar att Sverige ligger efter i utvecklingen av skolan och fokuserar på testhysteri, avreglering och ekonomiska incitament trots att rapporter från både USA och England har visat att den typen av politik inte fungerar.

– Det jag säger om vikten av att ta tag i demokratifrågan skulle säkert Jan Björklund kalla ”flum”. Men jag hoppas på ett uppvaknande. Skolan är för detaljstyrd av politikerna. Det blir för mycket politik som man kan vinna val på, säger han.