Enligt utlänningslagen krävs det "synnerliga skäl" för att någon ska sitta i förvar i mer än två månader. Trots detta visar Justitieombudsmannens, JO:s, granskning att 58 personer satt på förvaret i Kållered i mer än två månader under 2009. Längsta tiden var 397 dagar, det vill säga över ett år.I hela landet är det omkring 13 procent av alla förvarstagna som sitter i förvar i mer än två månader.

JO poängterar att förvarsenheterna i landet jobbar med att försöka korta förvarstiderna, men att arbetet är bristfälligt organiserat och inte präglas av någon genomtänkt metod. JO konstaterar att det är uppenbart att det behövs en översyn av hur förvarstiderna på allvar kan kortas.

Under 2009 var det knappt 500 personer som har suttit i så kallat verkställighetsförvar i Kållered efter beslut om avvisning eller utvisning.

De flesta av ärendena med långa förvarstider handläggs av polisen och inte av Migrationsverket.

– Därför finns det anledning att i framtiden granska hur polisen handlägger dessa ärenden och se om de verkligen gör allt för att korta förvarstiderna, säger Lina Forzelius, ansvarig för utredningen på JO.

JO kritiserar också att många förvarstagna personer placeras i häkte hos kriminalvården och inte i Migrationsverkets förvar. I rapporten talas det om "överutnyttjande" av denna lagliga möjlighet och man skriver att "den omfattande tillämpningen av paragrafen stämmer illa överrens med lagtextens lydelse och lagstiftarens intentioner".

– I lagtexten står att de som till exempel stör verksamheten ska hållas avskiljda på förvaret och inte i första hand häktesplaceras, men vi hittade inte ett enda fall där så hade skett. Då är det tydligt att någonting är fel, säger Lina Forzelius.

Särskild kritik riktas mot att personer som utgör en fara för sig själva placeras på häkte. Det kan tillexempel vara självmordsbenägna personer som placeras i häkte för att Migrationsverket anser att man inte har kompetens att ta hand om dessa personer. JO anser att det är oacceptabelt av humanitära skäl att placera en sjuk person tillsammans med brottsmisstänkta.

Caroline Henjered, verksamhetsansvarig för förvar på Migrationsverket, säger att det pågår en dialog med kriminalvården inom den pågående förvarsutredningen om hur man kan lösa placeringar utanför förvaret på ett bättre sätt.

– Vi vill ha det så öppet som möjligt inne på förvaren. Därför fungerar det inte att ha exempelvis våldsbenägna personer där. Men vi tittar just nu på möjligheten att ha avskiljda utrymmen inne på förvaren, säger hon.

JO:s granskning visar att beslutet att flytta en person från förvaret till häkte i många fall tas av en tjänsteman utan juridisk utbildning. I vissa fall har beslutet tagits av timvikarier med låga befattningar på enheterna. Det tycker JO är oacceptabelt då beslut om häktesplacering är det mest ingripande beslut som kan fattas i förvarsverksamheten. Att bli placerad i häkte innebär helt andra restriktioner än vad ett förvarstagande innebär.