En ny rapport som har tagits fram inför Mänskliga rättighetsdagarna, MR-dagarna, i Örebro nästa vecka, visar att det skiljer sig mycket åt mellan olika landsting när det gäller vård till papperslösa.

– Vi hade en förhoppning om att Sveriges landsting skulle ha tagit intryck av FN:s kritik och införlivat de mänskliga rättigheterna, men det vi fick se var att det var en väldigt godtycklig tolkning som hade gjorts, säger Malin Fryknäs, en av rapportförfattarna.

Sverige har kritiserats för att de inte lever upp till de åtagande de antagit sig genom internationella konventioner när det gäller rätten till hälsa. Lag om asylsökandes rätt till sjukvård från 2008 undantog papperslösa vilket har skapat en oklar situation. Kritikerna menar på att mänskliga rättigheter står över svensk lag.

14 landsting erbjuder vad som kallas ”omedelbart nödvändig vård”, medan tre landsting, Kronoberg, Örebro och Östergötland, endast ger akut vård. Landstingen i Blekinge, Dalarna, Jämtland och Västmanland har inte några riktlinjer.

– Vi visste nog att det skiljde sig ganska mycket, men inte hur de hade motiverat det. När de alla skrev att de följde lagen, men att det ändå skiljde sig så mycket var nog det mest deprimerande, säger Malin Fryknäs.

Örebro och Östergötlands landsting menar att det vore ett brott mot kommunallagen att mer än akut vård till papperslösa, då en kommun inte har rätt att ge stöd till en enskild. Akut vård är dock alla landsting skyldiga att ge, enligt lag.

– Det vi har att rätta oss efter är svensk lag och vi har samma uppfattning som majoriteten av landstingen, sedan finns det landsting som har försökt utvidga begreppet om vad akut vård är, men till syvende och sist är det så att landstinget ska ge vård till landstingets egna invånare, säger Gunnel Åkesson, ledningskansliet i Örebro läns landsting.

Normalt skickas vårdfakturan till det landsting, land eller försäkringsbolag som ansvarar för patienten, men för papperslösa skulle det vara det egna landstinget som står för kostnaden. Gunnel Åkesson tycker inte det finns några oklarheter i lagtolkningen.

– Om man gav subventionerad vård till enskilda så skulle man bryta mot kommunallagen, absolut.

Just nu pågår en statlig utredning som i maj 2009 ska lämna förslag på hur en nationell lagstiftning ska se ut. Henry Ascher, docent i barnmedicin och en av initiativtagarna till Rosengrenska stiftelsen i Göteborg – en ideell mottagning som sedan 1998 tar emot papperslösa patienter – tycker det finns utrymme för landsting att ge mer än bara akut vård. Det är otillfredsställande att det inte finns en generell lagstiftning, säger han.

– Å ena sidan kritiseras det här för att det bryter mot den grundläggande medicinska yrkesetiken att ge lika vård till alla oberoende av bakgrund, samtidigt får det kritik från FN för att det bryter mot internationella konventioner.