Skånes Fria

Fortfarande oklart varför biblioteket valt ordet kulturarv

Mitt uppdrag var att skriva om Oskar Ponnerts bok Norra Grängesbergsgatan: Lätt Malmös coolaste gata för Malmö Fria. När jag läste boken om gatan upptäckte jag att Norra Grängesbergsgatan blivit ett kulturarv på Malmö stads hemsida Kulturarv Malmö A-Ö. På sidan presenterades gatan med med ett fotografi av en felstavad skylt från boken och en text av Oskar Ponnert som beskriver gatan.

I min artikel kritiserade jag Ponnerts sätt att exotisera över ett flertal felstavade skyltar på denna gata utan att involvera dem som står bakom budskapen om äggen, lamporna, baguetterna och möblerna på grammatiskt oriktig eller felstavad svenska. Jag undrade också om Kulturarv A-Ö ingår i Malmö stads varumärkesbyggande.

I den diskussion som uppstod efter min artikel i Malmö Fria sade Bo Gentili som ansvarar för sidan Kulturarv Malmö A-Ö i en intervju att redaktionen även tar med företag i kulturarvslistan, men att man undviker att ta med företag som existerar i dag. Vad är då ett företag? Många författare och musiker som är med i kulturarv A-Ö är företagare.

Är Malmö stad ett företag? Naturligtvis inte. Men i dag jobbar städer liksom företag hårt på sin image. Malmö har en stark förmåga att skapa bilder av Malmö. Ju mer som sägs om Malmö, desto fler träffar genererar sökordet Malmö på internet. Och fler myter, fler berättelser gynnar varumärket Malmö. Är det också i det perspektivet man ska se Kulturarv Malmö A-Ö?

Det är en otacksam uppgift för Bo Gentili att ensam stå till svars på frågan varför stadsbiblioteket valt att använda ordet kulturarv. Det borde vara biblioteksledningen som offentligt svarar för de politiska dimensionerna som kulturarvsbegreppet innebär. Ledningen skulle kunna beskriva just deras intentioner och visioner som inte står att finna i Svenska akademiens ordlista.

Etnolog Lars-Eric Jönsson skriver i sitt inlägg i debatten att kulturarv handlar om värde, om att välja och att hävda att vissa platser är mer värdefulla än andra, och att detta sätter olika processer i rullning, som till exempel gentrifieringsprocesser. Är biblioteksledningens intentioner i linje med detta?

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu