Röstskolkare är lata.

– Både och. Den ena typen är oengagerad och inte intresserad av politik, och då ska det mycket till innan man röstar. Den andra typen, som är en mindre grupp, är de som är arga och inte hittar något parti som de tycker är bra. De är väldigt engagerade politisk, men tycker att politiker ljuger och därför skolkar de i protest.

Röstskolkande gynnar högern.

– Det parti som förlorar mest på att valdeltagandet går ner är Vänstern och Socialdemokraterna, deras väljare går först till soffan. Det är där effekterna finns eftersom klass-aspekten kommer in, röstskolkarna är främst lågutbildade män från arbetarklassen. Bland de borgerliga finns mer tjänstemän och högutbildade som tenderar att rösta. Men man ska veta att det det är små effekter det handlar om, det är inget som skulle avgöra valet. Om absolut alla röstar kommer Socialdemokraterna få ungefär 1,5 procent mer.

Röstskolkande gynnar Sverigedemokraterna.

– SD tampas om samma väljare som Socialdemokraterna, bland deras väljare återfinns många unga, men framförallt lågutbildade män från arbetasklassen. Även SD skulle missgynnas av lågt valdeltagande.

Vilka är röstskolkarna?

– Män, unga och lågutbildade tenderar att rösta i lägre utsträckning. De som har starkare politiskt intresse röstar mer. Men det luriga är att vi inte vet så mycket om de som inte röstar, de som inte orkar gå och rösta är inte benägna vara med i väljarundersökningar. Man kan säga att gruppen röstskolkare har blivit allt mer heterogen på grund av EU-valen. Innan socialiserades man in i att röstplikten var norm, men till Europaparlamentet röstar bara en handfull och synen har blivit att det är mer okej att rösta i ett val och hoppa över nästa. Det leder till att man bara röstar om valen är intressanta nog.

En del röstar inte för att de anser att röstning var fjärde år inte är tillräcklig demokrati – vilket utrymme får de i den offentliga debbaren enligt dig?

– Nästan inget. Till exempel får vi (forskare reds. anm.) sällan prata med dem, man får aldrig fram de argumenten. Lättjan är bara ett skäl, och protesten är ett annat. Det är viktiga frågor att diskutera när det gäller demokrati och deltagande. Det skapar mer legimitet till beslut om fler varit med och röstat.