– Det har varit en ögonöppnare för många människor, kanske till och med för skeptikerna.

– Många utvecklingsländer säger att nu måste vi se ett resultat i Mexiko, säger EU:s klimatkommissionär Connie Hedegaard.

Ett trettiotal personer hade samlats på en restaurang i Malmö för att ta del av arrangemanget Kaffe & kommissionär, där medborgare får chans att träffa en makthavare i Bryssel. Lärare, representanter från miljöorganisationer och företag ville veta mer om den nya klimatkommissionären, vars arbete går ut på att se till att lagstiftning på klimatområdet följs, men också att höja medvetenheten bland EU:s länder för att få till stånd ett internationellt klimatavtal. Men det kommer att bli svårt. Klimatmötet i Bonn som skulle bereda vägen fram till FN:s stora möte i Mexiko i december avslutades med många olösta knutar och splittring mellan länderna.

Länder i Syd menar till exempel att EU så snart som möjligt måste åta sig att minska utsläppen av koldioxid med 30 procent till år 2020 i stället för de beslutade 20 procenten, men det är ännu inte aktuellt.

– Det är jätteviktigt att EU håller fast vid att vi kan gå till 30 procent, säger Connie Hedegaard.

Nyligen gjorde de franska, brittiska och tyska miljöministrarna ett gemensamt uttalande i Financial Times där de skrev att EU måste åta sig att minska utsläppen med 30 procent för att hejda den globala uppvärmningen, bland annat för att stå sig i den globala konkurrensen.

– Det är mycket positivt, säger Connie Hedegaard, som är inne på samma spår.

Europa måste bli mer ambitiöst i klimatfrågan för att kunna konkurrera med växande ekonomier som Kina och Indien, menar hon.

– Det gäller vår ekonomi. Vad ska EU annars leva av i framtiden?

Connie Hedegaard nämner som exempel att Danmark, det land som länge haft störst andel el från vindkraft, nu fått konkurrens med Kina som bygger ut sin vindkraft i högt tempo.

En viktig knäckfråga inför klimatmötet i Mexiko är att få övriga länder i Nord att leva upp till löftet om att bidra med pengar till den nya fond som ska startas för anpassning och utsläppningsminskningar i utvecklingsländerna. Fonden ska fyllas av industriländerna med 30 miljarder dollar under åren 2010-2012. EU har åtagit sig att betala 30 procent av summan.

– Nu måste vi få de andra i-länderna att göra detsamma. Hela trovärdigheten står och faller med detta, säger Connie Hedegaard.

Konflikterna mellan länder i Nord och Syd gjorde klimatförhandlingarna i Köpenhamn svåra att genomföra. I sin roll som klimatkommissionär har Connie Hedegaard rest runt i länder i Syd för att skapa nya allianser.

– Utvecklingsländerna är kritiska, men vet att EU har satt upp de mest ambitiösa målen, säger Connie Hedegaard, som menar att trenden är att det är de växande ekonomierna som Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika som tar ett större klimatansvar, medan USA inte genomfört nödvändig lagstiftning på klimatområdet.

Någon i publiken frågar hur Connie Hedegaard ser på Climate justice, ett begrepp som används av aktivister och organisationer som vill se ett rättvist klimatavtal för länderna i Syd.

– Utvecklingsländer har rätt till utveckling och rätt till tillväxt. Frågan är hur vi kan få mer tillväxt med mindre resurser. U-länderna säger att de behöver få släppa ut en större andel koldioxid. Rent praktiskt fungerar det inte, u-länder och växande ekonomier måste också bidra, annars kan vi inte reducera utsläppen till den nivå som vetenskapen säger.

En annan splittring som uppstod i samband med klimatmötet i Köpenhamn var den mellan de politiska organisationerna och folkrörelserna, som upplevde att deras röst inte hördes.

Connie Hedegaard har förståelse för att många inom miljörörelsen till en början var nedslagna efter misslyckandet i Köpenhamn, men tror att det i efterhand säkert är många som är nöjda med anpassningsfonden och målet att den globala uppvärmningen ska hållas under två grader .

– Folkrörelserna måste fortsätta sätta press på politikerna, och vi måste börja lyssna på miljöorganisationerna i Indien och Västafrika.