Eleverna lämnar kommunala gymnasier
”Min son ska gå i friskola” sa Michelle Sörensson i Malmö Frias medborgarpanel i förra veckan. Friskolorna erbjuder en bättre och lugnare miljö för hennes barn, menade hon, och panelen var ense om att skolan är en nyckelfråga för Malmös utveckling. Den här veckan tittar Malmö Fria närmare på konsekvenser av valfriheten inom skolsystemet. Småbarnspappan Mattias Bergström resonerar i krönikan här intill om våndan av att välja förskola.
Konkurrensen om eleverna hårdnar och i dag står 1 000 platser tomma i de kommunala gymnasieskolorna – med mångmiljonunderskott för Malmö stad och även ökad segregation som följd, enligt kritiker. De närmsta fem åren beräknas de kommunala gymnasierna tappa ytterligare en fjärdedel av eleverna.
Systemet där de elever som har högst betyg väljer skola först ger en stark segregering vad gäller elevernas socioekonomiska bakgrund, menar Annika Nilsson (V), ledamot och 2:e vice ordförande i utbildningsnämnden.
– Elever med höga betyg har betydligt oftare högutbildade och välbetalda föräldrar medan låga betyg och lågutbildade föräldrar har ett starkt samband, säger hon.
I dag finns det 24 fristående gymnasieskolor i Malmö och 13 kommunala. Cirka 35 procent av alla gymnasieelever i Malmö går i någon av friskolorna, och enligt utbildningsförvaltningens beräkningar kommer antalet att öka dramatiskt de närmaste fem åren. Matz Nilsson, utbildningsdirektör i Malmö, konstaterar att konkurrensen mellan gymnasieskolor är stark i Malmö. Antalet elever i gymnasieålder kommer också att minska de närmaste åren, men inte lika mycket som i övriga Sverige.
Nu måste den kommunala skolan anpassa sig efter den nya situationen – antalet elever i årskurs ett i gymnasiet beräknas minska mellan 25 och 30 procent de närmaste fem åren. I våras drog utbildningsförvaltningen därför igång en stor utredning om hur gymnasieskolan ska organiseras i framtiden. Skolor ska slås ihop för att undvika att lokaler står tomma och kostar skattepengar i lokalhyra. Förslaget väntas bli klart i november.
– Om inte vi gör någonting så kommer vi sitta med ett par tusen tomma platser om några år. För de fristående skolorna är det här inget problem, de bygger upp sin verksamhet efter antal elever som söker till dem. Vi måste anpassa vår organisation.
Att slimma organisationen är extra viktigt eftersom kommunen utöver lokalhyra för tomma lokaler också har betalningsansvar för de elever som väljer att gå på någon av friskolorna. I början av året var dessutom 70 personer ur personalen övertaliga, de flesta av dem har nu omplacerats inom organisationen, och ett fåtal har sagts upp, säger Matz Nilsson.
Konkurrensen inom skolvärlden för med sig nya dilemman, Matz Nilsson pekar på hur viktigt det är att någon har ett övergripande ansvar för att alla de nationella yrkesbranscherna inom gymnasiet finns tillgängliga för eleverna.
– Nu fokuseras det mycket på de program som är populära att söka, men tänk om vi inte har råd att upprätthålla vissa program?
Inför framtiden hoppas han att politikerna stakar ut en riktning för hur de ska arbeta med gymnasieutbildningen. Mer samarbete över kommungränserna och mer dialog med friskolorna ”för att veta vem som gör vad” är två viktiga komponenter, menar Matz Nilsson. Men den allra viktigaste frågan för kommunen är att ha medborgarnas perspektiv för ögonen, och hjälpa föräldrar och barn att välja i floran av skolor och utbildningar:
– Hur möter vi medborgarens förmåga att göra ett val? Vi måste som kommun bli tydligare och ge en objektiv vägledning för att hjälpa föräldrar och elever att söka och välja.
Politikerna om valfrihet inom gymnasieskolan:
Anna Gustafsson (M), ledamot i utbildningsnämnden:
– I stället för att hamna på en skola där du bor så kan du välja fritt, en skola som matchar dina intressen. Jag ser absolut inga problem med att man har många friskolor, ju fler friskolor desto mer ökar konkurrensen och då överlever de bästa skolorna och vi vill alla ha en bra skola.
Kristoffer Gustavsson (MP), ersättare i utbildningsnämnden:
– Blivande gymnasieelever har nu möjlighet att inte bara välja vad de vill läsa utan också var de vill gå i skolan i Skåne och det innebär att Malmös kommunala gymnasier måste kunna erbjuda bra och konkurrenskraftiga utbildningar. Grundprincipen måste vara att antalet utbildningsplatser i den kommunala gymnasieskolan måste anpassas efter elevernas förstahandsval.
Annika Nilsson (V) 2:e vice ordförande i utbildningsnämnden:
– Etableringsfriheten för privatdrivna skolor påverkar den kommunala skolan enormt mycket. Eftersom kommunen enligt lag är skyldig att ge de fristående skolorna exakt lika mycket pengar som man lägger på de egna skolorna är det omöjligt för kommunen att satsa extra på sina egna i syfte att göra dem konkurrenskraftiga, utan attsamtidigt behöva betala lika mycket till de fristående.
