• Hangarfartyget USS Dwight D. Eisenhower är ett av fyra stora amerikanska krigskepp som nu finns utanför Somalias kust. Under veckan genomförde USA flera attacker mot påstådda islamister i södra Somalia.
Fria Tidningen

Somalia ny front i USA:s krig

USA:s flyganfall mot rebeller i Somalia har väckt stark internationell kritik. Det tycks dock inte bekymra den amerikanska regeringen, som med sin militära intervention på Etiopiens, och den somaliska regeringens sida har öppnat en ny front i sin krigföring.

USA:s flygbombningar i södra Somalia under veckan har enligt lokala ögonvittnen och hjälparbetare skördat tiotals civila dödsoffer. Enligt lokala somaliska politiker har i vissa fall hela byar som misstänkts härbärgera rebeller förstörts, uppger brittiska Sky News.
Attackerna har mött internationell kritik.

– Attackerna komplicerar situationen i Somalia ytterligare och kan öka spänningarna i landet, sa Jean-Baptiste Mattei, en talesman för det franska utrikesdepartementet, till AP i dagarna.

FN:s nye generalsekreterare Ban Ki-Moon sa sig också vara oroad för bombningarnas humanitära konsekvenser, och för att de kan leda till en eskalering av konflikten.

Bombningarna kom samtidigt som Etiopiens offensiv i Somalia fortsatte och tvingade allt fler somalier att fly sina hem. Enligt FN:s organ för humanitära frågor, OCHA, har tusentals flyktingar fastnat vid gränsen till Kenya utan tillgång till mediciner mat och andra grundläggande förnödenheter.

Kenyas militär har stängt gränsen med motiveringen att man vill hindra rebeller att fly till landet. Samtidigt har man skickat tillbaka hundratals flyktingar till Somalia, vilket kritiserats hårt av FN.

Etiopien invaderade under julhelgen Somalia med motiveringen att de Islamiska domstolarnas förbund, UIC, som tagit kontroll över stora delar av landet utgjorde ett hot mot Etiopiens säkerhet.

I somras drev UIC ut de av USA uppbackade miliserna ur huvudstaden Mogadishu och andra somaliska städer. Sedan dess har USA sökt ett sätt att stärka den svaga väst-orienterade övergångsregeringen, som före Etiopiens intervention såg ut att vara på väg att förlora sitt sista fäste i staden Baidoa som varit säte för regeringen.

USA har under hösten skickat militära rådgivare till Etiopien och tränat etiopiska soldater.
Trots att runt 15 000 etiopiska soldater befinner sig i Somalia är det osäkert om regeringen kommer att kunna ena och stabilisera landet.

Nick Grono från tankesmedjan International Crisis Group, ICG, beskriver regeringen som "svag, impopulär och plågad av interna strider". "Många somalier är djupt oroade över närvaron av etiopiska trupper i Somalias huvudstad, och återkomsten av djupt impopulära milisledare som slängts ut av de islamiska domstolarna. Mogadishu flödar över av vapen och potentialen för våld ligger precis under ytan", skriver Grono i en analys på ICG:s hemsida.

Etiopiens, Somalias och USA:s regeringar hävdar att veckans flyganfall riktades mot al-Qaida-medlemmar som bland annat anklagas för bombdåd mot USA:s ambassader i Kenya och Tanzania 1998.

Somaliska politiker som intervjuades av The East African Standard i Nairobi hävdade däremot att flyganfallen kom efter att etiopiska styrkor stött på hårt motstånd i södra Somalia. Det får talet om al-Qaida att se ut som en förevändning för USA att öppet ingripa på Etiopiens och den somaliska övergångsregeringens sida.

Somalias vice premiärminister Hussein Aideed sa under veckan att det även kommer att behövas amerikanska markstyrkor för att bekämpa de kvarvarande rebellstyrkorna i södra Somalia.

– Det är bara en tidsfråga innan amerikanska trupper finns på marken också, sade han till AP.

Under torsdagen bekräftade tjänstemän inom Pentagon enligt nyhetsbyrån AP att amerikanska specialstyrkor redan finns på marken i Somalia. De ska ha gått in i landet tillsammans med etiopiska styrkor för flera veckor sedan.

Det är dock tveksamt om någon större mängd marktrupper kommer att skickas till Somalia. President Bush kämpar just nu med att få kongressen att acceptera hans plan att skicka drygt 20 000 extra soldater till Irak.

Bush nämnde inte Somalia när den nya Irak-strategin presenterades. Men han sa att ytterligare hangarfartyg beordrats till regionen som en del av försöken att "stärka Iraks säkerhet och skydda amerikanska intressen i Mellanöstern".

Dessutom anklagade han återigen Syrien och Iran för ge stöd till terrorister och rebeller i Irak.

– Vi kommer att spåra upp och förstöra de nätverk som förser våra fiender i Irak med träning och avancerade vapen, sa Bush.
Detta kan möjligen tolkas som ett hot om fler flyganfall, när USA:s krig i regionen nu trappas upp och utvidgas.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tioårsdag kantas av politisk oro

Tio år efter USA:s invasion präglas Irak av politisk instabilitet och gatuprotester. Motsättningarna tycks större än någonsin, och flera röster varnar för inbördeskrig om regeringen vägrar ge med sig.

Fria Tidningen

80 procent av krigets offer var civila

Andelen dödade civila i Irak är ännu högre än vad den amerikanska militärens statistik visar, det menar den oberoende organisationen Iraq Body Count. Samtidigt tycks USA:s militär systematiskt ha underraporterat civila dödsoffer i samband med flygbombningar.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu