Handlingen utspelar sig i en amerikansk småstad vid sextiotalets slut. På ytan är staden lugn och gudfruktig, men där långt från storstadsbruset står en dörr öppen till det ockulta och hedniska. Vissa av stadens invånare står i kontakt med andra dimensioner. Bokens huvudperson Brandon Waite har ärvt förmågan att frammana demoner av sin far, nu död under oklara omständigheter. Fadersarvet är något som Brandon länge har förnekat. Tills nu, när personer i hans närhet drabbas av en serie mystiska åkommor. Själv plågas han av ett ihållande näsblod. Han inser snart att något övernaturligt ligger bakom, någonting med kopplingar till faderns död.
Allies manus följer som synes skickligt skräckgenrens konventioner. Det är lite Exorcisten, lite Buffy, Lovecraft har jag redan nämnt. Jag saknar emellertid någonting nytt, en variation i våglängden som förmår berättelsen spränga genrens bojor och lyfta. Nu puttrar den på i tryggt otrygga vatten, om ni ursäktar uttrycket.
Den här svenska utgåvan, utgiven på nystartade Denzin förlag, saknar det amerikanska originalets färgtryck. Det gör inte så mycket. Möjligen förlorar några av rutorna med eld och explosioner lite av sin slagkraft, men i gengäld får berättelsen en dystrare ton som förstärker känslan av småstadstristess. Glimtar av vardagsliv och relationer skänker personerna djup och fungerar enligt beprövad modell som kontrasterande fond till skräcktemat. Det är väl utfört, men det räcker inte för att skaka om mig som läsare. Spänningen uteblir.

Men frågan är om skräck som inte skrämmer nödvändigtvis behöver vara lika misslyckad som exempelvis humor som inte roar? Somliga skräckläsare låter sig nog fascineras lika mycket av estetiken och mytologin kring det okända, som av intrigens virvlar och kast.
Här finns mycket som talar till en sådan läsare: en stämningsfullt tecknad småstad, detaljerade demoner och därtill är albumet försett med ett minikompendium i ämnet demonologi. Djävulens fotspår söker den läsare som vänder sig om i mörkret för att se närmare, inte den som ökar takten, blundar och springer.