Fria Tidningen

”Mer mångfald krävs i det svenska jordbruket”

Att livsmedelsimporten måste minska och den svenska produktionen öka är politiker, forskare och näringen medvetna om. Men miljöforskaren Johanna Björklund tror inte att många av dem egentligen har förstått den totala omställningen som måste ske inom det svenska jordbruket.

Samtidigt som fler svenska jordbruk ställer om till ekologiskt så importeras mer mat från andra länder. Hela 45 procent av all mat som konsumeras i Sverige importeras. Lantbrukarnas riksförbund, LRF, kräver nu att politikerna tar fram en strategi för att öka den svenska matproduktionen.

– Man ställer höga krav på svenska bönder vad gäller djurskydd, miljö och livsmedelssäkerhet men samtidigt köper myndigheterna in importerad mat som inte lever upp till samma regler. Man måste ställa samma krav vid offentlig upphandling. Vi tror också att man utifrån de högre kraven på bonden måste ge bättre förutsättningar genom att bland annat sänka de sociala avgifterna för småföretag, säger Malin Svensson, strategisk rådgivare åt förbundsordförande och VD på LRF.

Hon tycker också att det är viktigt att konsumenterna ser ett mervärde i ekologiska produkter och inte bara tittar på prislappen.

– I dag slängs en tredjedel av all mat. Om man istället köper mat efter kvalitet och hur produkten har tagits fram så kanske konsumenten ser ett mervärde i det istället för att köpa billig mat som ändå slängs, säger hon.

Per-Anders Jande är informationsansvarig på föreningen Svensk mat- och miljöinformation, som arbetar för att informera om hur matindustrin påverkar miljön och klimatet. Han ser inte bristen på närproducerat som det största problemet.

– Det är inte alltid det är sämre ur miljösynpunkt att importera en produkt. Det beror helt på hur den är framställd. Problemet är när man importerar produkter som till exempel kaffe och tropiska frukter. De odlas ofta med mycket gifter, vilket blir ett större problem ur miljösynpunkt än utsläppen från själva resan till Sverige, säger han.

Han ser framför allt att den stora köttkonsumtionen är ett växande problem som måste tas itu med.

– Vi tycker att det borde införas miljöskatt på animaliska produkter. Men problemet är att det är svårt att genomföra sådana åtgärder eftersom folk inte förstår varför man ska göra det. Där är det viktigt med information om hur stor miljöpåverkan köttkonsumtionen faktiskt har, säger han.

Föreningen driver också en kampanj om köttfria måndagar i offentliga kök. Förutom utsläppen av växthusgaser vid animalieproduktion så används 70 procent av världens jordbruksmark till produktion av djurfoder.

– Genom att minska köttkonsumtionen så frigör vi också yta för ekologiska jordbruk, säger han.

Johanna Björklund forskar inom hållbart jordbruk på Svenska lantbruksuniversitetet, SLU. Hon ser flera problem med att Sverige importerar livsmedel från andra länder.

– På det sättet flyttar man miljöproblemen till andra platser i världen. I Sverige tycker man att vi har ett bra jordbruk som tar hänsyn till djur och miljö men vi ser inte de problem vi åsamkar i andra länder då vi importerar varor. Genom att återinföra näring och skapa ett slutet kretslopp så tillför man ny flora. Det har vi inte möjlighet till om produktionen sker i ett annat land. Regler och kontroller för användning av kemiska bekämpningsmedel ser också oftast annorlunda ut jämfört med Sverige, säger hon.

Men ett problem i Sverige är storleksökningarna på jordbruken. Hon tycker att man måste ge förutsättningar för små jordbruk att växa fram.

– Stora jordbruk får större subventioner från Jordbruksverket. Jag tycker att det borde vara tvärtom. För att nå klimatmålen och minska utsläppen av växthusgaser och fasa ut oljan så kommer de långa transporterna med livsmedel som körs i dag bli omöjliga. Vi måste producera mer mat nära, säger hon.

Hon menar också att man inte kan ha enorma fält där man bara odlar en gröda utan mer mångfald i jordbruket. Men hon tror inte riktigt att varken politiker, forskare eller näringen själva har förstått den stora omställningen som måste ske inom svenskt jordbruk.

– Vi måste titta på hur man producerade mat förr och få idéer därifrån. Det är svårt att tänka sig en så stor omställning men det är nödvändigt för att nå miljömålen. Men den första saken som politikerna kan ta tag i är att gynna lokala småföretagare som vill satsa på ekologiskt jordbruk. Det är en nyckelgrej för att hamna på rätt spår, säger hon.

Fakta: 

<h2>Läs även: <a href="/valet?topic=Jordbruket">Fria Tidningen frågar politikerna om jordbruket</a>.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så tycker småpartierna

Läs hur Feministiskt initiativ, Piratpartiet och Sverigedemokraterna svarar på några av de frågor som vi har ställt till riksdagspartierna på vår valsajt.

Fria Tidningen

Småpartier med sikte på Stadshuset

På söndag avgörs vilket block som tar makten över staden de kommande fyra åren. Att förlora finns inte. Men bara några få mandat i kommunfullmäktige kan göra skillnad. Åtta småpartier tar nu sikte på stadshuset. SFT har pratat med några av dem som hamnat i skuggan av de etablerade partierna.

Stockholms Fria

”Småpartierna har fått lite draghjälp”

Småpartierna har ökat både kommunalt och på riksplanet. Men enligt opinionsmätningar är det bara Sverigedemokraterna som har en chans att komma in i riksdagen. Statsvetaren Anders Sannerstedt tycker att småpartierna har fått mindre fokus än vanligt i årets valrörelse.

Fria Tidningen

”Testhysteri” i skolan

”Flumskolan” har fått fokus i valrörelsen och alla riksdagspartier vill nu införa tidigare betyg. Men är det verkligen oseriöst att inte fokusera på krav i skolan?

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu