VAL 2010
Del 14: Småpartier

Inför årets riksdagsval finns det runt 40 partibeteckningar registrerade hos Valmyndigheten. Men Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, tror att det bara är Sverigedemokraterna som har en verklig chans att komma in i riksdagen.

– I en valrörelse är det svårt för nya partier att slå igenom. När Miljöpartiet och Ny Demokrati kom in i riksdagen berodde det till stor del på medierna. Piratpartiet och Feministiskt initiativ har fått väldigt lite draghjälp från media medan Sverigedemokraterna har fått mer publicitet. Även om den är negativ så tjänar de på det i slutändan, säger han.

Han tror att den tydliga blockpolitiken har gjort att allt fokus hamnat på riksdagspartierna.

– I tidigare val har tv haft speciella småpartikvällar. Någonting sådant har jag inte sett nu. Det är för att vi har två tydliga regeringsalternativ och småpartierna har kommit i kläm, säger han.

Sverigedemokraterna vill inte längre kalla sig själva ett småparti. Enligt de senaste opinionsmätningarna får de över fyra procent av rösterna. Samtidigt har alla riksdagspartier tagit avstånd från partiet. Bland annat vill de begränsa den utomeuropeiska asyl- och anhöriginvandringen med 90 procent från årsskiftet.

– Genom att göra det kommer vi spara in sammanlagt 78 miljarder kronor. Det är mycket pengar som istället kan användas till att bygga upp välfärden och satsa mer resurser på vård, skola och äldreomsorg, säger Erik Almqvist (SD), kandidat till riksdagen.

Men hur partiet har räknat i sin skuggbudget ställer sig experter på området frågande till. Både finansminister Anders Borg och Jan Ekberg, landets främste expert på kostnader och intäkter för invandring, menar att en svaghet är att SD har dubbel- och trippelräknat en del av sina besparingar.

Hur stor påverkan partiet får på politiken om de skulle komma in i riksdagen beror på hur resten av rösterna fördelas.

– Det finns två scenarier som kan uppstå. Det ena är att ett av blocken får egen majoritet vilket skulle göra att Sverigedemokraterna inte får något inflytande alls. De kan fortfarande delta i riksdagsdebatterna men de kan inte påverka själva beslutsfattandet. Om de hamnar i en vågmästarroll blir det annorlunda. Om det blir en minoritetsregering måste de ha stöd från ett annat parti men om förhandlingarna skulle misslyckas hamnar de i ett läge där Sverigedemokraterna får fälla utslaget, säger Anders Sannerstedt.

Trots att Feministiskt initiativ har fått lite fokus i valrörelsen har partiledaren Gudrun Schyman inte gett upp kampen om en plats i riksdagen.

– Om vi kommer in i riksdagen kommer vi stödja ett regeringsskifte vilket också är betydande för att SD inte ska få inflytande. Det finns nog många som tycker att vi har bra visioner och värderingar och som har tröttnat på blockpolitiken som har lämnat en död hand över politiken, säger hon.

Hon syftar på de mindre riksdagspartierna som varit tvungna att kompromissa bort viktiga partifrågor på grund av blockpolitiken. Feministiskt initiativ vill bland annat ha igenom en arbetstidsförkortning till sex timmar om dagen, vilket både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har drivit men som inte har fått genomslag i det rödgröna samarbetet.

– Det finns en massa problem som skulle lösas med kortare arbetstid. Arbetet kan fördelas på fler personer, miljöbelastningen minskar eftersom mindre fokus hamnar på tillväxt och konsumtion och jämställdheten ökar med en rättvisare fördelning av både lönearbete och hushållsarbete, säger Gudrun Schyman.

Piratpartiet skiljer sig från de andra partierna eftersom de är ett så kallat fokusparti som bara driver frågor som rör integritet, kultur och kunskap. Vice partiordförande Anna Troberg (PP) ser det som partiets styrka.

– Det finns inga jättestora skillnader mellan de båda blocken i dag om man kollar på pengafördelningen. De två största partierna sätter politiken och de andra partierna följer med. Vi fokuserar hårt på områden som de andra partierna har valt att sopa under mattan. Med oss kan väljarna vara säkra på att vi kommer kämpa för att driva igenom våra frågor, säger hon.

Även om Piratpartiet skulle komma in i riksdagen så kommer de bara att fokusera på frågor som att datalagringsdirektivet inte ska gå igenom i Sverige och att riva upp FRA-lagen.

– Vi skulle sätta oss med båda blocken och berätta det vi vill göra. Det blocket som vi sedan väljer att samarbeta med kommer vi stödja i alla andra frågor som inte rör våra fokusfrågor. Om vi hade ett helt program så skulle ändå mycket av frågorna förhandlas bort, säger hon.

Men Anders Sannerstedt tror inte att Piratpartiet kommer kunna fortsätta att vara neutrala i andra politiska frågor.

– Om de kommer in i riksdagen måste de ta ställning i en massa frågor vilket ganska snart skulle påverka deras partiprogram. Det går inte att vara ett enfrågeparti i längden precis som Miljöpartiet, som i början var lite av ett fokusparti, men direkt när de kom in i riksdagen var de tvungna att ta ställning i frågor och snabbt arbeta fram ett helt partiprogram, säger han.

Anders Sannerstedt tror att småpartierna kommer fortsätta öka. Och att ett eller flera av dem är framgångsrikt ser han inte som en omöjlighet. Men inte i årets val.

– Det kan vara ett befintligt parti som Feministiskt initiativ som får en stark roll i nästa val, men det kan också vara nya partier som lyfter fram nya idéer och får in en fråga som har försvunnit i den politiska debatten, säger han.