FRIA frågar partierna om livsmedelsproduktionen
Livsmedelsproduktionen i Sverige minskar och kravet på billig mat är stort. Samtidigt efterfrågas ekologisk och närproducerad mat. Vad vill ni göra för det svenska jordbruket?
Anders Ygeman (S), ordförande i miljö- och jordbruksutskottet:
– Vi ser med oro på att den svenska livsmedelsproduktionen fortsätter att minska i förhållande till konsumtionen. Det är osannolikt att det i framtiden kommer att finnas ett överskott av mat på världsmarknaden till låga priser. En svensk livsmedelsstrategi bör utarbetas och bygga på ökad hållbarhet och ökad svensk produktion. Bättre förutsättningar för småföretag på landsbygden är viktigt.
Sofia Arkelsten (M), talesperson för miljö, klimat och mat:
– Det är positivt att folk efterfrågar mer närproducerat och ekologiskt. Det kan produceras i Sverige eller andra länder. Politiken ansvarar för att regler, matsäkerhet och djurskydd finns och att upphandlingarna ställer krav. Dessutom förenklar vi för handel och ser gärna att svenska producenter exporterar mer.
Eskil Erlandsson (C), jordbruksminister:
– Jag gläds över att fler konsumenter efterfrågar närproducerad mat med miljö- och djurhänsyn och inte bara tittar på priset. Det gör att det finns en större marknad för den svenska och närproducerade maten. Men bönderna måste också få rättvisa konkurrensvillkor jämfärt med kollegorna i Europa. Det handlar om minskade kostnader, minskat regelkrångel och att arbeta för ett höjt djurskydd i övriga Europa.
Anita Brodén (FP), ledamot i jordbruksutskottet:
– Det utlovade politiska högnivåmöte med näringen för att bryta den nedåtgående trenden måste leda till nödvändiga insatser. Kommunernas livsmedelsstrategier och kriterier vid upphandlingar skall vara tydliga. I lagen om offentlig upphandling bör konsumenternas krav på djurhälsa, miljö, transporter, klimat och etik ingå. Konsumenter och kommuner måste också visa att man är beredd att betala för att få kvalitetsprodukter.
Irene Oskarsson (KD), jordbrukspolitisk talesperson:
– Jordbruksföretagarna ska ges förutsättningar att långsiktigt bedriva sin livsmedelsproduktion. Landsbygdsutvecklingen ska inriktas på utveckling av ett differentierat företagande, där man tar till vara förädlingspotentialen inom näringen. Kommuner och landsting kan göra det lättare för lokala producenter att lämna anbud vid upphandling samtidigt som reglerna, på EU-nivå, måste förenklas.
Wiwi-Anne Johansson (V), klimat- och miljöpolitisk talesperson:
– Det krävs ökade satsningar inom olika områden för att möjliggöra en långsiktigt hållbar livsmedels- och jordbrukspolitik. Genom en utveckling mot mer förädlade produkter skapas ökad lönsamhet. Kunskapsintensiv produktion så som ekologisk produktion med bättre hänsyn till djurskydd och djurhälsa är exempel på en hållbar utveckling som även skapar mervärden för konsumenterna samt nya, gröna jobb.
Gunvor G Ericson (MP), folkhälsopolitisk talesperson:
– Med lokala tillagningskök och bra råvaror blir det mindre svinn och lägre kostnader för avfall. Säsongsanpassat och närodlat ger också färre transporter och prisvärd mat. Utnyttja upphandlingen för att öka ekomatsproduktionen, och ge direkt stöd till ekolantbrukare. Med miljö- och djurskyddskriterier går det att välja mer närproducerad och ekologisk mat vilket också skapar nya gröna jobb.