De skenande priserna har fått vissa varuhus att locka till matinköp med knep som vanligtvis används av bil- och vitvaruförsäljare: ”Köp din ramadan-mat nu och delbetala den under fyra månaders tid”, står det på en reklamskylt utanför ett varuhus i Kairo.

– Det är samma sak varje år. Försäljarna vet att det är vår plikt att försörja både våra familjer och de fattiga under ramadan, och de utnyttjar detta genom att höja matpriserna, säger den egyptiska änkan och tvåbarnsmamman Abeer Salem.

Prisökningarna i samband med fastemånaden har nästan blivit en lika naturlig del av ramadan som iftar, den stora måltid tillsammans med nära och kära som på kvällen avslutar den dagliga fastan. Trots fastan går det under ramadan åt mer än vanligt av vissa livsmedel, däribland kött, eftersom familjerna umgås mer intensivt i olika sammankomster.

Konsumentgrupper har noterat att matpriserna stigit rejält sedan ramadan inleddes i onsdags i förra veckan, trots att myndigheterna uppmanat livsmedelshandlarna att inte justera priserna. I Abu Dhabi har priset på frukt och grönsaker stigit med 25 procent, och libanesiska konsumenter hävdar att kött och grönsaker blivit mycket dyrare.

Årets prishöjningar kommer trots att matpriserna redan tidigare snabbt stigit i hela regionen. I Egypten har priset på basprodukter som socker, ris och ägg stigit med över 40 procent under det senaste året.

I Jemen, där över 40 procent av befolkningen lever i fattigdom, är prisökningarna under ramadan ett stort problem för de fattiga familjerna. Enligt en studie som genomfördes av organisationen Studies and economic media centre förra året steg hushållsutgifterna med 35 procent under fastemånaden. Nästan 30 procent av de jemenitiska familjerna uppgav att de tvingades låna pengar för att klara sina utgifter under ramadan, medan 15 procent hade tvingats sälja ägodelar för att klara ekonomin.

Myndighetsföreträdare har anklagat handlarna för att medvetet skapa en brist på vissa varor inför ramadan, för att på det sättet kunna höja sina priser.

Livsmedelshandlarna hävdar istället att den ökande efterfrågan på mat under ramadan leder till varubrist, vilket resulterar i höjda priser. Men den jordanske ekonomen Yusuf Mansour tillbakavisar denna förklaring, med hänvisning till att länderna i Mellanöstern importerar större delen av den mat som konsumeras.

– Importörer är inte producenter och de kan importera så mycket de vill till samma pris, säger han.

Enligt Mansour är det underliggande problemet att matimporten kontrolleras av ett fåtal myndighetspersoner och mäktiga affärsmän, som enligt honom har ett ”kartell-liknande beteende”, medan de mindre kvartersbutikerna passar på att utnyttja situationen.

– Det finns starka bevis för ett samarbete i båda ändarna av distributionskedjan. De stora importörerna träffas för att komma överens om fasta priser eller om att inte konkurrera med varandra, medan de små butikerna agerar som lokala monopol, säger Mansour till IPS.

Regionens regeringar har på senare år försökt motverka de stigande matpriserna under ramadan, bland annat genom att införa pristak på vissa varor. Men enligt analytiker har åtgärderna inte gett förväntat resultat. I vissa fall såg handlarna till att höja priserna innan pristaken infördes, och i vissa fall struntar handlarna i reglerna eftersom de inte riskerar någon bestraffning.

Ekonomen Yusuf Mansour menar att regeringarna varken vill eller har möjlighet att begränsa den monopolliknande situationen inom livsmedelsbranschen.

– Högst upp finns de stora importörerna som tillhör stora familjer med gamla rikedomar. Och byråkraterna är oroliga för att stöta sig med dessa inflytelserika personer eftersom de kan komma att vända sig till makthavarna. På en lägre nivå är problemen enorma och de statligt anställda är så underbetalda att de är lätta att muta.

Bristen på fungerande regleringar har enligt Mansour skapat en situation där handlarna fått fritt fram att exploatera sina kunder. Och detta kommer med största sannolikhet att pågå ända fram till att ramadan avslutas med den stora festen eid al-fitr.

– Jag vet inte vad jag ska göra när det är dags för al-fitr. Ramadan har precis börjat och jag är redan skuldsatt, säger frisören Refaat Abdel Moneim.