Alliansen får en och annan känga från de rödgröna för sin bostadspolitik. De tycker att regeringen har varit frånvarande och låtit marknaden styra.

– De ser bostaden som vilken vara på marknaden som helst. Men det handlar om en viktig välfärdsfråga. Genom att öka bostadsbyggandet, framförallt av hyresrätter, och att återinföra investeringsstödet så skapar vi fler jobb och bättre välfärd, säger Egon Frid (V), bostadspolitisk talesperson.

Men Björn Wellhagen, VD på Sveriges byggindustrier, tycker att en konkurrensutsatt marknad är en bättre väg att gå.

– Bostadsmarknaden ska kunna klara sig utan statliga subventioner. Då används investeringarna där de gör nytta och det handlar om enskilda personers val och prioriteringar. Men det vi skulle vilja se är att det införs mer marknadsmässiga villkor då det gäller hyressättningen, säger han.

I våras röstade riksdagen igenom en ny lag för kommunala bostadsbolag, som bland annat innebär att företagen ska bedriva verksamheten på affärsmässiga grunder.Samtidigt ersattes de allmännyttiga bolagens hyresnormerande roll med en normerande roll för förhandlade hyror. Grunden till förslaget är en överenskommelse mellan SABO och Hyresgästföreningen och Kurt Eliasson, VD på SABO, är nöjd över att förslaget antogs.

– Istället för subventioner och statligt styre så överlåts hyressättningen nu till marknadens parter. På det här sättet stärker man hyresrätten och säkrar dess överlevnad, säger han.

Enligt Boverket kan det nya systemet leda till högre hyror i attraktiva områden och därmed dämpa fastighetsägarnas intresse av ombildningar till bostadsrätter. Effekten på bostadsbyggandet tros däremot bli marginell.

Det enda parti som har kämpat emot förändringen är Vänsterpartiet.

– Förslaget innebär att det blir fokus på vinst istället för på en seriös bostadsproduktion och det borde vara självkostnadsprincipen som gäller, säger Egon Frid (V).

Vänsterpartiet ville stoppa alla utförsäljningar och ombildningar av hyresrätter men är ändå nöjda med den rödgröna överenskommelsen. De vill att minst 75 procent måste rösta ja för att en ombildning ska kunna genomföras, istället för 66 procent som det är idag. De vill också ge länsstyrelserna rätt att stoppa ombildningar om fastigheter säljs till underpris, och låta kommuner öronmärka hyreshus som aldrig får ombildas.

2009 blev rekordår för ombildningar enligt en rapport från Sveriges bostadsrättsbildare, SBB. I Stockholm ombildades 196 fastigheter. Enligt bostadsforskaren Lena Magnusson Turner leder det till ökad segregation. Men Oskar Öholm (M), riksdagsledamot, ser inte det som ett problem.

– Att det leder till segregation är samma betyg som vi har fått på den bostadspolitik som har drivits hittills. Det här är en anpassning efter hur verkligheten ser ut och det handlar om enskilda personers val att själva få bestämma över sitt boende vilket är det viktigaste, säger han.