Val 2010

Del 7: Djurskydd

För ett år sedan tog Länsstyrelserna över ansvaret för djurskyddskontrollerna från kommunerna. Syftet var att kontrollerna ska bli effektivare och likvärdiga över hela landet,men förändringen har också fått kritik på grund av för lite resurser och att många kontroller inte genomförts.

– Det senaste året hardet varit en omställningsperiod och vi har försökt komma på banan igen. Visst finns det vissa brister som att vi inte har hunnit med alla kontroller, men det handlar om att komma igång med rutinkontrollerna och förbättra kvaliteten. Vi håller just nu på att ta fram en handlingsplan för hur vi ska få ordning på det, säger Björn Dahlén, djurskyddschef på Jordbruksverket, som samordnar kontrollerna.

De rödgröna vill behålla kontrollerna på regional nivå men se till att öka antalet kontroller. De villockså införa en djuretisk ombudsman som har ansvar för att driva den etiska debatten, utvärdera djurskyddskontrollerna och ge djuretiska råd till näringen. Men alliansen ser det inte som nödvändigt.

– Där anser vi att vi redan har ett antal djurskyddsombudsmän, kan man faktiskt säga. Det finns sådana personer på länsstyrelserna som har ansvar för de frågorna och meningen är att vi ska kunna utveckla det arbetet ytterligare, säger Anita Broden (FP), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet.

En annan fråga som skiljer blocken åt handlar om obligatorisk ursprungsmärkning av livsmedel, som de rödgröna driver. Erika Brendov, som arbetar med djurskydd på Lantbrukarnas riksförbund, LRF, är positiv till idén.

– Då finns det möjlighet för folk i butiken att välja och välja bort vissa varor beroende på var de kommer ifrån och hur de har tagits fram. Men jag tror att regeringen tycker att det är det att det ska vara obligatoriskt som är stötestenen, säger hon.

Och Bengt-Anders Johansson (M), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet, konstaterar att det är så.

– Vi tycker det är bra med ursprungsmärkning och många branscher och producenter ser det också som ett mervärde. Men vi tycker att det ska vara på frivillig väg och inte lagstiftat. Om man tittar i butikerna i dag så är redan det mesta ursprungsmärkt och en lagstiftning tror vi bara skulle verka kontraproduktivt, säger han.

Ett förbud mot pälsdjursuppfödning är en fråga som engagerat många. Bengt-Anders Johansson tycker tillsammans med sina allianskollegor inte att man ska införa ett förbud, då man menar att det bara skulle göra att näringen flyttar till andra länder där det inte finns en lika hård djurskyddslagstiftning. Och i den frågan splittras det rödgröna blocket. Det är bara Miljöpartiet och Vänsterpartiet som driver ett förbud mot pälsfarmer. Camilla Björkbom, förbundsordförande i Djurens rätt, tycker inte att hårdare regler för pälsfarmerna är ett tillräckligt kraftfullt verktyg.

– Man kanske inte tycker att det spelar någon roll om man ändå har regler som ser till att djuren inte ska kunna fara illa, men ett etiskt förbud är säkrare för djuren och garanterar verkligen att de inte far illa, säger Camilla Björkbom.

En annan fråga som hon tycker är viktig är grisarnas situation.

– 99 procent av grisarna i Sverige kommer aldrig ut. Det har blivit lite av ett uppvaknande efter att Djurrättsalliansens avslöjande innan jul men många går fortfarande på argumentet att vi är världsbäst på djurskydd. Men till skillnad från Norge så kastrerar vi fortfarande kultingar utan bedövning, säger hon.

Enligt Erika Brendov på LRF så handlar den obefintliga bedövningen om för lite resurser.

– Det är en av de svåraste frågorna som vi har att lösa och vi arbetar tillsammans med forskare för att titta på om man kan hitta lösningar. Problemet är att det inte går att sälja kött som kommer från hangrisar som inte har kastrerats, för att det luktar och smakar så illa. I Norge finns det möjlighet till bidrag till bönder så att veterinärer kan åka ut, men de resurserna finns inte här, säger hon.