– Jag känner mig mycket ärad över att få den här utmärkelsen, säger Per-Ola Carlsson och betonar att priset ger viktig uppmärksamhet kring diabetessjukdomen och forskningen kring denna.

Han är läkare i grunden och har en deltidstjänst på sjukhuset där han behandlar diabetespatienter.

– Det är en delförklaring till varför just jag har fått priset, i dagsläget finns det inte så många läkare som ägnar sig åt experimentell forskning, säger Per-Ola Carlsson.

Hans tjänst, som kombinerar forskning på Uppsala universitet och tjänstgöring på Akademiska sjukhuset är den första i sitt slag att kombinera experimentell forskning och klinisk verksamhet.

– På så sätt är det möjligt att fånga upp de nya fynden från grundforskningen direkt, säger Per-Ola Carlsson.

Svenska Diabetesförbundet, som delvis har finansierat Per-Ola Carlssons forskning, uttalar sig positivt om utmärkelsen

– Det skulle behövas fler som har tålamod att forska. Det är av stor betydelse för dem som lider av sjukdomen, säger John Arekrantz, ordförande för Uppsala läns diabetesförening.

I Sverige finns ungefär en halv miljon diabetessjuka och varje dag diagnostiseras i genomsnitt två barn med typ 1-diabetes. Ökningen av sjukdomen har legat på fem procent varje år.

Typ 1-diabetes och svåra fall av typ 2-diabetes behandlas med insulin och patienterna måste oftast leva ett ganska inrutat liv med regelbundna måltider och insulinsprutor. Det allvarliga med sjukdomen är de efterföljande komplikationerna som inkluderar njurskador och njursvikt, blindhet och hjärt- och kärlsjukdomar.

Transplantation av de celler som producerar insulin är ett sätt att lindra sjukdomen. Det finns dock flera problem, det största är organtillgången då de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln, de så kallade Langerhanska öarna, måste isoleras för att kunna användas. För att transplantationen ska lyckas behövs det stora mängder celler eftersom många celler dör under processen. Nästa hinder är att de transplanterade cellerna har svårt att dela sig, därför avtar effekten genom att den insulinproducerande funktionen slås ut efter några år.

Per Ola Carlssons forskning har som syfte att förbättra behandlingen vid typ 1-diabetes i samband med transplantationer samt att stoppa upp kroppens eget immunförsvarsangrepp. Olika studier pågår för att lösa dessa problem, bland annat undersöker han om patienternas egna stamceller skulle kunna användas för behandling. Att stimulera de insulinproducerande cellerna att växa är ett annat sätt att förbättra både organtillgången och förlänga effekterna av transplantaten.

Behandling av diabetes står i nuläget för tio procent av alla vårdkostnader och det är främst de efterföljande komplikationerna som kostar.

– Om man kan förbättra behandlingen av diabetes skulle det innebära inte bara stora vinster för patienterna, men även för resten av samhället, säger Per Ola Carlsson.

Fernströmpriset delas ut den 3 november vid Forskningens dag i Lund.