”Kvinnor har inte samma valfrihet som vi män”
Valfrihet kan betyda det motsatta – åtminstone inom politiken. Ska föräldrar själva ska få bestämma över föräldraledigheten eller ska det införas individuell föräldraförsäkring? Det tvistar de båda blocken om.
Del 6 i FRIA:s valserie: Jämställdhet
Individuell föräldraförsäkring är en av de frågor som skiljer blocken åt inför höstens val. David Norlin var med och startade nätverket Piff – Pappor för individuell föräldraförsäkring. Nätverket har funnits sedan i höstas och ska fungera som en mötesplats för män som är för individuell föräldraförsäkring.
– Om män tar ut mer än minsta möjliga av sin föräldraledighet i dag så ses de som illojala mot sitt jobb, och om kvinnor tar ut mindre än det högsta möjliga så ses hon som illojal mot sina barn. Det visar tydligt på att det här systemet leder till normbildningen i samhället. Pappamånaderna har blivit norm och därför tycker vi att det behövs en individuell försäkring, säger han.
Allianspartierna menar däremot att utformningen av föräldraförsäkringen handlar om valfrihet för familjerna.
– Vi vill se en jämnare fördelning av uttaget av föräldraledigheten. Men alliansen värnar familjers möjligheter att kunna fatta egna beslut om hur föräldraledigheten ska delas upp. Politiken måste respektera att det inte finns en standardlösning som passar alla familjer och alla barn, säger Hillevi Engström (M), jämställdhetspolitisk talesperson.
David Norlin tycker att det är ett felaktigt resonemang.
– Vi män har av tradition alltid varit fria att välja hur mycket barnen ska påverka andra delar av livet, till exempel karriären. Men någon måste ju ta hand om våra barn. Att vi män kan unna oss den valfriheten bygger alltså på att kvinnor inte har samma valfrihet som vi har, säger han.
Han får medhåll av Feministiskt initiativs partiledare Gudrun Schyman som – precis som de rödgröna – är för att man inför individuell föräldraförsäkring. Hon är även, liksom de rödgröna, för inkvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. Men på ett annat område är hon besviken på den politik riksdagspartierna för: inget parti har någon lösning på de stora löneskillnaderna mellan män och kvinnor – förutom lönekartläggning.
– Löneskillnaderna är ett problem som varken alliansregeringen eller den tidigare socialdemokratiska regeringen tog tag i. Vi i FI vill starta en jämställdhetsfond där man för över pengar från både stat och arbetsgivare för en utjämning i lönerna mellan sektorerna. Problemet är att de politiska förslagen handlar om små åtgärder på enskilda områden och ingen vågar komma med några radikala förslag för att ändra maktbalansen, säger hon.
Men John Ahlmark, kommunikationschef på Saco, tycker inte att politikerna ska gå in och styra för mycket i frågor som kan lösas av arbetsmarknadens parter. Det håller Claes Borgström (S), jämställdhetspolitisk talesperson, med om. Men han håller även med Gudrun Schyman, till viss del.
– Det behövs någon typ av åtgärd på området och jag tar inte ställning mot FI:s förslag. Men i sådana fall skulle man behöva göra en analys för att se vad det innebär, säger han.
Gudrun Schyman tycker över huvud taget att frågan om jämställdhet får för lite fokus och hon hoppas att det blir ändring på det.
– Frågor som rör kvinnors rättigheter har alltid fått stå vid sidan om. Dessutom är politikerna patriarkala. Det finns ju massor av kvinnoförbund inom partierna, men har du någonsin hört talas om mansförbund? Kvinnor och barn är helt enkelt särintressen.
– Det finns också en myt om att vi redan har kommit så långt i jämställdhetsarbetet i Sverige och att de som arbetar med sådana frågor bara är trista typer och feminister. Där måste man helt enkelt ändra inställning.
