Val 2010

Del 5: Vården

En fråga som ofta lyfts fram när det gäller vårdpolitiken är den om privata aktörer inom sektorn och möjligheten för bolag att göra vinst. Miljöpartiet och Socialdemokraterna tycker inte att det ska spela någon roll vem som bedriver vården så länge det ställs höga kvalitetskrav. De är också för vinst inom vården men tycker att pengarna i så fall ska återinvesteras i verksamheten. Allianspartierna ser privata aktörer inom vården som en del av att öka kvaliteten genom mångfald och konkurrens och ser vinst inom vården som en självklarhet så länge det är rimliga avgifter. Egentligen är det bara Vänsterpartiet som helst ser att vårdverksamheterna bedrivs av landstinget och som kräver stopp för vinstdrivande företag inom vården.

– I Stockholm är över 50 procent av primärvården privat. Problemet som vi ser det är att konceptet för företaget oftast är att sälja verksamheten inom fem år och göra vinst. Men vi vill ha kontinuitet och kvalitet i vården, säger Elina Linna, vårdpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Lelle Hagström är ordförande i Svenska Vård, bransch- och näringspolitisk organisation för privata aktörer. Han tycker att Vänsterpartiets inställning är problematisk.

– Den inställningen är olycklig eftersom rapporter visar att effekten av att konkurrensutsätta marknaden resulterar i god kvalitet. Vi välkomnar nu också att Socialstyrelsen har tagit över Länsstyrelsens ansvar av tillsyn av verksamheterna. Förhoppningen är att det blir bättre tillsyn och uppföljning av kvaliteten i vården, säger han.

Men han tycker att politikerna hittills har lagt för lite fokus på att få till en konkurrensneutral marknad inom vården.

– Vi tycker generellt att det har lagts för lite fokus där. Det pratas mycket om att förbättra vården och omsorgen och ge mer resurser, men det är ingen lösning på de problem som finns. I dag har privata aktörer inte samma villkor som statliga och kommunala verksamheter vilket blir ett problem i längden. Socialstyrelsen gjorde en tillsyn 2009 som visade att privata aktörer hade avsevärt högre kvalitet i sina verksamheter än kommunala. Genom att konkurrensutsätta marknaden så löser man många av de problem som finns, säger han.

Men Per Wändell, forskare vid Centrum för allmänmedicin vid Karolinska institutet, menar att argumenten för privat vinstdrivande vård saknar medicinskt evidensbaserat stöd och efterfrågar mer forskning på området.

– Jag har gått igenom ett antal artiklar på området som visade att det inte fanns något stöd för att privata vinstdrivande verksamheter skulle vara bättre på något sätt. I några fall visade rapporter från USA däremot att det ledde till ökad dödlighet. Det saknas helt enkelt medicinskt evidensbaserat stöd för att privat vård skulle vara bättre och jag tycker att man måste ställa krav på att det ska utredas innan politikerna använder det argumentet, säger han.

Det finns dock åtminstone en undersökning som har gjorts i Sverige. Helena Falkenberg, doktorand vid Psykologiska institutionen i Stockholm, har undersökt hur privatiseringen av S:t Görans akutsjukhus påverkade personalen. Hennes avhandling visar att organisationsförändringen gjorde att sjuksköterskornas arbetstrivsel blev sämre. Däremot påverkades inte läkare och undersköterskor på samma sätt. Hon tror att det kan ha med att sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med resurser och inflytande för att kompensera för förändringen och menar att det är viktigt att i förväg tänka igenom hur olika yrkesgrupper påverkas när en verksamhet ändrar driftsform.

En fråga som däremot skiljer hela blocken åt är det obligatoriska vårdvalssystemet inom primärvården som alliansen har infört under denna mandatperiod. Det innebär att privata aktörer som uppfyller landstingets villkor får starta verksamheter var de vill i landet med offentlig ersättning. Meningen med det är att patienterna själva ska få bestämma över vilken vårdcentral de vill gå till och kunna välja bort dem som inte fungerar. Men de rödgröna är skeptiska och i Stockholm har de lovat att riva upp systemet, där landstinget har beslutat att vårdcentralerna får betalt per patient. Vårdförbundet är positiva till valfrihet i vården men tycker att systemet behöver utvecklas.

- Vårdvalens utformning har för stort fokus på den medicinska delen av vården. Vården har ett större och bredare ansvar och det finns också annan kompetens som kan tillgodose individens behov. Att välja vård är något mer än att välja läkare. Vi välkomnar också övergripande uppföljningar av politiska reformer och när det gäller vårdval är det viktigt att se att det inte blir undanträngningseffekter av de som har de största behoven, säger Lisbeth Löpare Johansson, vice vd för Vårdförbundet.