- De ändrade på mitt avtal. Jag skulle få både en grundlön och provision. Men jag fick bara provision eftersom de tyckte att de inte tjänade tillräckligt mycket på mig. Det berättar Elin, en före detta säljare som vill vara anonym.

Under namnet 3 Buddhi har företaget Software runner under våren och sommaren 2006 sålt mobiltelefoner och abonnemang till privatpersoner i Göteborg. Elin och de andra unga säljarna syntes överallt på gatorna när de med ett 'vill du köpa en telefon' försökte sälja företagets produkter. Säljarna blev alltmer desperata - sålde de inte tillräckligt kunde en månadslön för heltidsarbete samt övertid stanna på 700 kronor.
- På det jobbet måste man jobba varje vaken sekund för att få in några pengar, säger Alexandra Lindström som var anställd av Software runner, men som i dag är sjukskriven.
Elin arbetade på företaget i fyra månader. Hennes första månadslön var 7 500 kronor efter skatt. Då sa säljchefen att hon arbetade så bra att hon skulle få grundlönen direkt. Sedan krympte lönen månad för månad, något som verkar omöjligt när man läser Software runners anställningsavtal. 'Garantiersättningen skall ses som en lägsta nivå om den anställde uppfyllt kraven nedan och gäller först efter de initiala 30 dagarna, om provisionen för nästkommande 30 arbetsdagar varit lägre än garantiersättningsprovision. Den anställde kan inte tillgodoräkna sig både provision och garantilön.'

Anställningsavtalen är ett mörkt kapitel i Software runners verksamhet. När de anställda skrev på såg det ut som att de skulle få en fast garantilön efter den första månaden. Men avtalen ändrades utan att de anställda fick skriva på något.
När Elin började arbeta på Software runner skrev hon på ett avtal, och chefen lovade att en kopia skulle skickas på posten. Kopian kom aldrig. Under tiden hon arbetade ändrades villkoren för hennes anställning utan att hon samtyckte eller fick skriva under något nytt avtal.
Ola Dalström, jurist på Säljarnas riksförbund, förklarar att arbetsgivaren inte ensidigt får ändra i avtal.
- Ska arbetsgivaren ändra något mot den anställdas vilja måste han genomföra en ganska omständligt förhandlings- och uppsägningsförfarande, säger Dalström.
Alla tillfrågade som arbetade på 'Buddhi' berättar ungefär samma historia. En tjej arbetade i tre månader, första månaden fick hon 700, sedan cirka 2 000 och när det sista lönebeskedet på strax över 1 000 kronor kom gav hon upp och slutade. I Sverige finns det ingen lag om minimilön. Istället används kollektivavtal mellan fackförbund och arbetsgivare där minimilön ingår.
Ravi Larsson var säljchef på Buddhi. Han hävdar att det fanns ett kollektivavtal men ingen av de anställda verkar ha känt till det. Ravi Larsson vill inte säga vilket fackförbund kollektivavtalet var skrivet med. Själv har han inte kvar någon kopia utan hänvisar till Software runners VD, Marcus Hermansson. Hermansson har varken förnekat eller bekräftat kollektivavtalets existens och svarar inte på en förfrågan om att lämna ut en kopia på avtalet.
Deborah Helin arbetade på Buddhi ett par månader. När hon pratade med Ravi Larsson om fackförbund och kollektivavtal, sa han ingenting om att det fanns ett kollektivavtal.
- Jag är övertygad om att ingen av de anställda var med på något sådant avtal, säger Helin.
Säljarna var provanställda det första halvåret men de flesta säljare arbetade inte längre än ett par månader. Software runner sparkade sina anställda som de behagade och i strid med gängse regler.
Elin berättar att hon en dag plötsligt blev avskedad.
- Det var så mycket skit på jobbet så jag orkade inte jobba. Då fick jag ett sms från Ravi.
'De som inte kommer i dag får sparken' stod det i meddelandet. Elin gick inte dit och fick därmed sparken.
Bo Dernebo är ombudsman på Säljarnas Riksförbund. Han berättar att även om det inte finns ett kollektivavtal så gäller lagen om anställningsskydd vid provanställning.
- Det är fjorton dagars uppsägningstid från arbetsgivarens sida och omedelbart om den anställde säger upp sig. Finns det ett kollektivavtal gäller en månads uppsägningstid för båda parter, säger Dernebo.

Ravi Larsson menar att han också blev utnyttjad och fick en låg och försenad lön. Han avslutade anställningen på Software runner eftersom han upplevde att företaget var oseriöst. I dag bedriver han försäljning med ett eget, nystartat bolag, Ravi KB men vill helst inte prata om Software runner. Trots upprepade försök via telefon, direkta möten och e-post är det svårt att få svar från de ansvariga. De har inte tid, tycker inte att det är relevant och försöker skjuta upp intervjuer och ofta vägrar de till slut att svara.
Ravi Larsson säger att frågan om de låga lönerna brukade tas upp på möten men att ingenting hände. Han lägger skulden på Marcus Hermansson, Software runners VD. Men Marcus Hermansson vill inte svara på en enda fråga eftersom 'företaget är inne i ett känsligt skede'.
I Göteborg fungerade Software runner som återförsäljare av mobiler och abonnemang från Hi3G Access AB, även kallat '3'. Reine Johansson är ansvarig för 3:s återförsäljare i Göteborg. Han hade hand om kontakten med Software runner men vill inte svara på om han kände till hur det gick till på företaget.
- Vi förväntar oss att våra återförsäljare följer lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden, är det enda Johansson vill säga.

Mikael Grebelius är arbetsrättsjurist. Han berättar att de fackliga organisationerna bär ansvaret för att kontrollera nya företag. De ska se till att arbetsplatserna har kollektivavtal och att löner betalas ut. Men facken har ingen lagstadgad skyldighet att granska företag. Grebelius tror inte heller att en granskande institution är lösningen, istället menar han att en annan lagstiftning är nödvändig och att minimilöner skulle behövas.
- I dag bär de anställda ansvaret för att de ska bli behandlande på ett bra sätt. Många unga tror att de får kollektivavtal automatiskt. De antar att facket har koll, men så är det inte alltid, säger han.
- Tillåts företag fortsätta utan garanterad lön och kollektivavtal kan det leda till lönedumpning och att seriösa företag konkurreras ut.

Ingen kontroll av arbetsgivare hos Ams Software runner och andra kritiserade säljföretag får ofta sin arbetskraft via arbetsförmedlingen. Men Ams har ingen kontroll över vem som lägger ut annonser. Istället råder de arbetssökande att själva granska företagen. Letar man efter arbete utan krav på utbildning på platsbanken ligger 'Torg- och marknadsförsäljare' i topp. Claes-Göran Lock som är chef på förmedlingsenheten tror att det finns många unga som ger sig in i försäljning utan att veta vad det handlar om. Men arbetsförmedlingen vill inte varna för att försäljningsföretag kan vara oseriösa eftersom det finns firmor som följer reglerna.
- Dessutom finns det oseriösa företag i alla branscher, säger Lock.
Ams har inte tid att granska sina annonsörer. Det kontrolleras inte om de betalar ut löner, om det finns kollektivavtal eller om de har en negativ syn på fackföreningar. Claes-Göran Lock medger att ytterligare kontroll skulle vara önskvärt men att det är svårt att genomföra.
- Vi brukar uppmana de arbetssökande vi har kontakt med att kontrollera arbetsplatsen. Genom fack och redan anställd personal bör arbetssökande ta reda på så mycket det går om företaget, säger Lock.

Ams kontrollerar bara om annonsören är registrerad som arbetsgivare i SCB:s företagsregister. SCB hämtar sin information från bland annat skatteverket där alla arbetsgivare måste vara registrerade. Men inte heller skatteverket har någon granskande funktion.
Jan Hellström är handläggare på skatteverket. Han förklarar att skatteverket inte har något att säga till om när det gäller löner och arbetsgivarens inställning till fackförbund. Det är ett förhållande mellan arbetsgivaren, facket och den anställde. Kritiker menar att det största problemet just är att arbetsgivare inte granskas i förväg.
- I andra länder har man stora krav på människor som vill starta företag och bli arbetsgivare. Där undersöker man dem noggrant, i Sverige görs det inte alls. Vem som helst kan bli arbetsgivare, säger Kent Källström, professor i arbetsrätt på Stockholms universitet.

I många andra länder är det vanligt att man undersöker blivande arbetsgivares förmåga att följa gällande lagstiftning och arbetsrättsliga regler. Då får man även reda på vad de anser om de anställdas rättigheter och skydd som kollektivavtal.
- På det sättet kan oseriösa företag sållas bort, menar Källström. En sådan granskning ger även värdefull information till fackförbund och arbetsförmedlingen redan när det nya företaget startar.
En möjlighet skulle alltså vara en speciell myndighet som undersöker företagen, men Källström tror inte att fackförbunden eller Arbetsförmedlingen vill ha av den lösningen.
- De vill inte att det ska bli ett privilegium för de välutbildade i samhällets toppskikt att starta nya bolag, säger Källström.
Men han tror att den nya regeringen kommer att sätta starkare press på människor att ta lägre betalda jobb. Då kommer dessa frågor komma upp allt oftare. En lösning på det skulle kunna vara ett minimilönesystem.
- Som utvecklingen ser ut med allt fler företag så är det troligt att vi kommer få minimilöner i Sverige, menar han.