Att kärnkraftsfrågan blir till valfråga är det i och för sig inte många som tror. Opinionsundersökningar visar att det som väljarna i första hand prioriterar är jobben, skolan och vården. Men en sak är säker – det är en fråga som visar på en tydlig skillnad mellan blocken och som skapar het debatt. Oppositionen vill gärna peka på att kärnkraften är dyr, tar lång tid att bygga och dessutom inte är säker, varför man istället bör satsa på energieffektivisering och förnybar energi.

Alliansen å sin sida vill att kärnkraften, som producerar oavsett väder och vind, ska vara en del av framtidens energi tillsammans med förnybart och vattenkraft.

Karl Fredga är ledamot i Energiutskottet inom Kungliga vetenskapliga akademien, KVA. Han är positiv till alliansens överenskommelse och ser kärnkraften som en självklar del av framtidens energiförsörjning.

– Det är en billig och miljövänlig energikälla men huvudsaken är inte att det byggs nya kärnkraftverk utan att man förnyar och uppdaterar de gamla och gör dem ännu säkrare och effektivare. Ofta är det också avfallet som lyfts fram som problemet men om cirka 25 år, när den fjärde generationens reaktorer är utvecklade, går det att återanvända gammalt avfall, säger han.

Att ta bort elproduktionen från kärnkraften och istället bara satsa på förnybar energi ser han som önsketänkande.

– I Sverige är andelen kärnkraftsel nära 50 procent medan vindkraften svarar för mindre än en procent. Vinkraften är dessutom inte så miljövänlig som många tror. Stora markytor måste tas i anspråk för vägar och ledningar och fågellivet kan påverkas. Dessutom ger inte vindkraften ett konstant tillskott av el och måste därför kompletteras med reglerkraft. I Sverige använder vi vattenkraft för detta medan man i Tyskland och Danmark, som har mer vindkraft än vi, måste använda kolkraft att reglera med. På lokal nivå kan vindsnurror och solpaneler vara ett värdefullt komplement för den enskilde, säger han.

Även Svenskt Näringsliv är positivt till regeringens linje och menar att marknadsaktörerna har fått alltför otydliga direktiv från politikerna under en lång tid.

– Om vi går tillbaka 30 år i tiden sedan folkomröstningen så har politikerna inte hanterat energipolitiken alls, vilket har varit dåligt för näringsverksamheterna. Alliansen ger mer klarhet om vad som gäller i detalj. Och det handlar inte bara om kärnkraften utan om skrivningar om hur man ska hantera torv och hur man ska se på gas och förnybart.

Men Greenpeace kritiserar marknadens roll i alliansens överenskommelse.

– Vi, tillsammans med Norge, har de bästa förutsättningarna för att skapa en hållbar energiförsörjning: vi har stora markytor och dessutom står vattenkraften redan för 50 procent av produktionen, till skillnad från andra länder där det har varit kol och olja som har dominerat. Och den förnybara energiproduktionen är lättare att reglera än kärnkraften som är antingen på eller av. Vi menar att man måste skapa ett mer decentraliserat energisystem istället för det centraliserade som vi har i dag. Och där krävs det politiska beslut, inte att man lämnar över ansvaret för framtidens energiproduktion till kraftbolagen, säger Ludvig Tillman, talesperson för Greenpeace.

Gunilla A Olsson som är professor i humanekologi på Göteborgs universitet tycker också att man förutom kostnader och säkerhet måste lyfta in global rättvisa i debatten om kärnkraft.

– Problemet om man ska fortsätta satsa på kärnkraft och inte förnybar energi är att uranet fortfarande måste brytas någonstans. Vind- och vattenkraft kritiseras ofta för att påverka stora arealer vilket kärnkraften faktiskt också gör. Problemet är att uranbrytningen för svenskt bruk sker utanför Sveriges gränser och ger upphov till stora miljöproblem och ekosystemförändringar där, vilket vi inte ser. Och jag tycker inte att den frågan lyfts fram tillräckligt ofta i debatten. Man kan inte fortsätta i tron att vi kan ha samma energiförbrukning som i dag utan det krävs utveckling mot ett hållbart samhälle.