Sjuksköterskan Tony Falk är utvecklingsansvarig på avdelningen och träffar dagligen människor som lever med smärta. Han konstaterar att man inom vården måste bredda tänkandet och behandlingsmöjligheterna.

– Allt kan inte lösas med kirurgi och mediciner. Vad som betyder något är även hur man ser på patienten, säger Tony Falk.

Det finns 20 patientplatser på Högsbo avdelning 606. Snittvårdtiden är cirka femton dagar. Det vankas lunch på avdelningen. I behandlingsrummet är väggarna målade i ljusgult och limegrönt. Rosa näckrosor ligger på britsar och i vattenskålar. Massageoljor med doft av mandarin, ros och lavendel står i skåpen.

– Det är så fint här, säger en kvinna som verkar njuta av att ligga inne på sjukhus.

Det är en vanlig vårdavdelning för äldre där personalen använder komplementära behandlingsmetoder, som massage, qigong, akupunktur och Tens.

Bertil Wärne som i dag är överläkare på avdelningen hade i många år använt akupunktur på sina patienter. När det år 2002 var dags att öppna en ny avdelning godkände ledningen hans förslag om en avdelning med komplementära behandlingsmetoder.

De första två åren tog de emot unga patienter med diagnoser som till exempel fibromyalgi och oklara smärtsyndrom.

– Vi fick in mängder av remisser, och den alternativa vården var mycket uppskattad. Här upplever patienterna att de blir trodda och att någon tar dem på allvar, säger Tony Falk.

Även om klinikledningen såg behovet av denna form av behandling till yngre, så togs beslutet att avdelningen fortsättningsvis bara skulle ge vård åt äldre.

– Det behövs fler avdelningar på våra sjukhus i Västra Götalandsregionen och hela Sverige som riktar sig till människor i alla åldrar som har smärtproblematik och som slussas omkring i systemet. Det blir dyrt för skattebetalarna, säger Tony Falk.

Många av smärtpatienterna som kommer hit har gått runt till olika läkare, prövat mediciner och kirurgi, det mesta som den konventionella vården har att erbjuda, ibland i flera år utan att ha blivit så mycket bättre, berättar han.

– Vad vill vi åstadkomma inom vården? Vi måste foga samman kunskaper och olika metoder, vara flexibla för att på det mest effektivaste sätt hjälpa varje patient med de problem de har.

Han anser att frågor som behövs ställas är: Fungerar behandlingsmetoderna? Och nästa fråga är; Hur fungerar de?

Tony förklarar att om man vet att metoderna hjälper någon, är det viktigare än själva förklaringsmodellen. Behandlingarna kostar inte mer än utbildningen som personalen måste få då de börjar. Det viktigaste är att inte skada och att inte undanhålla patienten bra behandlingsmetoder för ökat välbefinnande. Inom vården får man inte tänka och fastna i ett kortsiktigt kostnadseffektivitetstänk. Man måste tänka vad som är bäst för patienterna i längden, tycker han.

– På det stora hela är sjukvården inkörd i ett mönster då många är rädda för att tänka nytt, både vad gäller metoder och förhållningssätt. Det är enklast för många att fastna i det gamla och vara kvar där. Men att tänka nytt är vad som krävs för att kunna ta tag i kroniska smärttillstånd som är en stor del av folkohälsan, fortsätter Tony Falk.

Det sker mycket punktvis i Sverige, många som forskar och arbetar för att komlementärmedicinska metoder ska få större utrymme inom vården.

– Det står och faller mycket på kontakter, man saknar ett nav. I Sverige behöver vi ett nationellt forskningscenter som Norge och Danmark har. Då skulle det vara lättare för alla att finna information och få ett stöd från politiker. Det krävs olika aktörer inom olika instanser, säger Tony Falk.