Fria Tidningen

Västsahara och Nato svenska vägskäl

Var står riksdagspartierna i förhållande till världen? Många frågor både tydliggör klyftan mellan blocken och splittrar dem ibland. Den svenska insatsstyrkan i Afghanistan, Västsahara och ett framtida Nato-medlemskap är frågor som både skapar enighet och oenighet inom den svenska utrikespolitiken.

Utrikespolitiska frågor brukar kanske inte skapa lika het debatt som skatte- eller arbetsmarknadspolitik. Men det finns flera aktuella frågor där partierna måste ta ställning inför nästa mandatperiod och som skiljer blocken, men även partierna inom blocken åt. Israel-Palestina-konflikten är en omdebatterad fråga men partierna har drivit en ganska enig politik och säger sig eftersträva samma sak: avbryta allt militärt samarbete, sträva efter fredliga ambitioner och att komma fram till en tvåstatslösning. Men Vänsterpartiet vill tydligare än de andra partierna ta avstånd från israelernas ockupation av palestinska områden genom bland annat bojkott.

– Nu har Israel till exempel blivit medlemmar i OECD där vi tycker att det är självklart att Sverige skulle ha röstat nej. Jag tror också att det kan vara bra att använda sig av bojkott i vissa fall för att vara tydliga med vad vi inte accepterar. Det kan handla om till exempel kulturell bojkott av idrottsevenemang, säger Hans Linde (V), utrikespolitisk talesperson.

 

Där håller Socialdemokraterna inte med utan menar att det skulle verka kontraproduktivt.

– Man ska vara sparsam med sådana typer av metoder och jag tror att det i det här fallet skulle förstärka problemen. Och i den överenskommelse som vi har i de rödgröna står ingenting om bojkott, säger Urban Ahlin (S), utrikespolitisk talesperson.

Men han vill ändå vara tydlig med att de rödgröna, till skillnad från alliansen, kommer att bedriva en ”tuffare” politik mot Israel för att uppnå en tvåstatslösning. Kristdemokraterna säger att de inte vill ta lika tydlig ställning i konflikten.

– Det här är den svåraste och längsta konflikten i världen. Båda sidorna av befolkningen vill hitta en lösning men regimerna kan inte leva upp till det och där går världssamfundet in och ställer sig antingen på den ena eller andra sidan. Men vi vill lägga lika mycket ansvar på båda parter. Och jag tror att Sverige har ett så pass gott förtroende så att vi kan komma in i processen för fred som ett alliansfritt land, säger Holger Gustafsson (KD), talesperson för utrikes- och EU-frågor.

 

Vad gäller Nato och ett eventuellt medlemskap är de borgerliga partierna splittrade. Kristdemokraterna är, tillsammans med Centerpartiet, emot att Sverige ingår medlemskap i Nato. Både Folkpartiet och Moderaterna är för ett medlemskap, men det är en fråga där de har olika ambitioner. Moderaterna har lovat att inte lyfta frågan under nästa mandatperiod förrän det finns en överenskommelse med Socialdemokraterna eller när det finns en bred opinion i Sverige som vill att landet ingår medlemskap i Nato.

– Vi ser ett medlemskap som ett nästan naturligt steg för Sverige att ta men vi har också sagt att det steget ska tas i bred samsyn med svenskarna. Det är naturligt att vi bygger vår säkerhet bäst med andra och där är Nato den naturliga plattformen, där en stor majoritet av EU:s medlemsländer deltar, säger Gustav Blix (M), ledamot i utrikesutskottet.

Men eftersom Moderaterna inte vill öppna upp för medlemskap förrän Socialdemokraterna är med så blir det antagligen inte aktuellt den närmaste tiden.

– Folkpartiet kräver en utredning och Moderaterna är positiva men vi menar allvar och kommer starkt att motarbeta alla försök till ett medlemskap av Nato, säger Urban Ahlin (S), utrikespolitisk talesperson.

Folkpartiet skulle gärna se att Sverige blir medlem i Nato så snart som möjligt och tycker att frågan måste komma upp till debatt.

– Det behövs en uppriktig debatt om ett eventuellt Nato-medlemskap och där tycker jag att Folkpartiet och Vänsterpartiet är de enda partierna som vågar diskutera den här frågan fast vi har radikalt skilda åsikter, säger han.

 

En annan svårlöst utrikesfråga, där alla partier säger sig driva ett ambitiöst arbete, är Västsahara-situationen. Hur långt man är beredd att gå för att lösa konflikten råder det delade meningar om. Allianspartierna vill hitta fredliga lösningar, framför allt genom att lyfta frågan inom EU. Ett erkännande av landet Västsahara menar de är fel väg att gå.

– Vi har i grunden synpunkten att västsaharierna ska få bestämma över sig själva men vi måste följa den FN-linje som är utpekad, nämligen en folkomröstning. Vi kan inte i ena stunden säga att de ska få bestämma om de vill si eller så och sedan säga att vi ska erkänna, för då slår vi undan fötterna på linjen som vi har drivit och som FN har samlat sig bakom, säger Kerstin Lundgren (C), utrikespolitisk talesperson.

De rödgröna har däremot lovat ett erkännande av Västsahara om de vinner höstens val.

– Det borde ha gjorts för länge sedan med tanke på hur västsaharierna upplever situationen. Det räcker inte med att säga att det är viktigt att de får självbestämmande utan det måste visas i handling. Och ett sätt är att erkänna Västsahara, säger Bodil Ceballos (MP), utrikespolitisk talesperson.

 

Den utrikespolitiska fråga som dock har kommit att uppmärksammas mest som den som splittrar den rödgröna oppositionen, vilket allianspartierna gärna vill nämna, är de svenska trupperna i Afghanistan. Allianspartierna är överens om att Sveriges insats är nödvändig och vill inte sätta något slutdatum för när trupperna ska skickas hem.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har kommit överens om att se över frågan först 2011, och vill göra en utredning på plats för att kunna ta ställning i frågan.

– Helst ska vi inte behöva vara där men nu är vi ju det, och då kan vi inte bara sticka därifrån. Vi har sagt att det ska vara lika mycket civila medel som militära, eftersom man inte kan vinna den här konflikten med bara militära medel, då det också handlar om att bekämpa fattigdomen. Vi är där för afghanernas skull och då ska vi göra på det sätt som de vill eller förväntar sig. Och till skillnad från alliansen så vill vi att de militära insatserna ska kunna lämna lan det inom en snar framtid, säger Bodil Ceballos (MP).

Det enda partiet i riksdagen som är emot hela den militära insatsen och vill att de svenska trupperna lämnar Afghanistan omgående är Vänsterpartiet.

– Det här en viktig fråga för oss och en central fråga för våra medlemmar. Och det är inte så att vi kommer att lägga oss platt utan vi kommer att fortsätta driva frågan att trupperna ska lämna Afghanistan, säger Hans Linde (V).

 

Fakta: 

<h2><strong>Läs mer</strong>: <a href="http://www.fria.nu/artikel/84040">FRIA frågar partierna</a> vad som är viktigast inom utrikespolitiken.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så tycker småpartierna

Läs hur Feministiskt initiativ, Piratpartiet och Sverigedemokraterna svarar på några av de frågor som vi har ställt till riksdagspartierna på vår valsajt.

Fria Tidningen

Småpartier med sikte på Stadshuset

På söndag avgörs vilket block som tar makten över staden de kommande fyra åren. Att förlora finns inte. Men bara några få mandat i kommunfullmäktige kan göra skillnad. Åtta småpartier tar nu sikte på stadshuset. SFT har pratat med några av dem som hamnat i skuggan av de etablerade partierna.

Stockholms Fria

”Småpartierna har fått lite draghjälp”

Småpartierna har ökat både kommunalt och på riksplanet. Men enligt opinionsmätningar är det bara Sverigedemokraterna som har en chans att komma in i riksdagen. Statsvetaren Anders Sannerstedt tycker att småpartierna har fått mindre fokus än vanligt i årets valrörelse.

Fria Tidningen

”Testhysteri” i skolan

”Flumskolan” har fått fokus i valrörelsen och alla riksdagspartier vill nu införa tidigare betyg. Men är det verkligen oseriöst att inte fokusera på krav i skolan?

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu