På jakt efter könsneutrala leksaker
Så här i juletid aktualiseras debatten bland småbarnsföräldrar och forskare om vad en könsneutral leksak är. Vissa hävdar att valet av leksaker är hormonellt betingat, medan andra pekar på föräldrarnas inverkan. I handeln upprätthålls könsstereotyperna med typiska flick- och pojkavdelningar, men ingen vill ta ansvar för att förändra situationen.
- Vi lägger upp våra butiker efter efterfrågan, men leksaker går generellt åt att bli mer och mer könsneutrala med interaktiva spel och inlärningsbaserad leksaker, menar Anna-Maria Lexberg som är butikschef för Toys "R" Us på Backaplan.
Kritiker hävdar att barnen väljer leksaker efter det utbud som finns i butikerna. Att de inte alltid själva kan styra över den enorma kraft som reklam och butiker har.
- Barn kommer från ett ingenmansland där de behöver tydliga riktlinjer för att kunna hitta sin egen plats i samhället, säger Lars-Erik Berg som är professor i socialpsykologi på Skövde högskola och som bland annat forskat om lekande och leksakers betydelse för identitetens utveckling.
Förr i tiden var leksaken ett redskap för barnen att lära sig vuxensysslor. Tjejer fick städleksaker, matlagningsredskap och dockor för att lära sig vårda inför framtida mamma-skap och andra hemsysslor. Pojkarna fick bössor att skjuta vilda djur med och bilar att köra fort med. Nuförtiden när sysslorna är mer fördelade i hemmet avspeglas detta bland leksakerna. Tydlig reklam för leksaksdammsugare, små ugnar och plastkött med potatis riktas nu till pojkar. På dockornas förpackningar visas dock fortfarande en flicka i röd klänning som ömt stoppar ner en plastbebis i en spjälsäng.
- Barnens lek i stort avspeglas av samhället, det är ganska basic, hävdar Anna-Maria Lexberg.
På de olika avdelningarna i leksaksbutikerna kan man se att leksaker som är riktade till flickor har rosa förpackningar innehållande dockor, små symaskiner och prinsessleksaker. Pojkavdelningarna har däremot mörkare färger på väggarna och förpackningar i svart, blått och grönt, och här kan man hitta svärd, bilar och actiongubbar.
På BR leksaker i Nordstan menar butikschef Lotta Abelson att det handlar väldigt mycket om föräldrarnas inverkan på barnen.
- Ibland rekommenderar jag andra alternativ än kunderna förväntar sig och då brukar de reagera och tycka att det är konstigt, säger hon.
Abelson säger att om det finns rosa och blåa alternativ av en
stereotypisk tjejgrej, går det rosa först om det är till en tjej. Hon hävdar att diskussionen kring könsneutrala leksaker finns i organisationen, men att konceptet för hela butikskedjan styr hur butiken ser ut.
Lars-Erik Berg menar att det finns biologiska faktorer som gör att pojkar är livligare under vissa perioder av sina liv än flickor. Men att det är de vuxna som lagt in sina värderingar i de olika beteendena.
- Bland leksaker hittar vi den passiva Barbie som inte kan använda sig av vare sig händer eller fötter, därför att de är för små och snuttiga. Medan figuren Action man däremot har kraftiga händer som kan bära ett vapen, menar han.
I diskussionen kring huruvida färgen skulle ha någon betydelse för valet av leksaker till pojkar och flickor säger Anna-Maria Lexberg på Toys "R" Us att hon tycker det är onödigt att haka upp sig på de olika färgerna. Lexberg tycker att det är betydelsen vi lagt till färgen som är problemet, och säger att det inte är leksaksbutikens uppgift att uppfostra utan enbart att sälja leksaker. Hon tror att alla leksaker kan vara könsneutrala om inte de vuxna i barnens omgivning kategoriserar dem.
- Jag tycker det är konstigt att som leksaksbutik säga att de är medvetna om det här men ändå behålla en stereotyp indelning av leksakerna. Men konsumenten har också ett eget ansvar. Jag tror att det är viktigt att föra en diskussion om det här både bland vuxna och barn för att göra skillnad, säger Mia Liinason som är doktorand och biträdande forskare på Genusvetenskapliga instutitionen på Göteborgs universitet.
På butiken Faster Doris i Linnéstaden är alla leksaker uppdelade efter färg. Pernilla Hövelmann som är ägare av butiken får ibland reaktioner från föräldrar som reflekterar över butikens uppdelning i olika färger, och att blått och rosa står för sig.
- För mig handlar det om att det ska finnas en typ av estetisk och lekorganiserad form i butiken, därför ser den ut som den gör. Jag tycker att det nästan blivit ett tvång för föräldrar att köpa könsneutrala leksaker, och jag tycker inte man ska stressa barnen, säger hon.
Mia Liinason tycker att det finns en stor komplexitet i frågan kring könsneutrala leksaker.
- Man behöver inte peka ut någon enskild aktör som är ansvarig för situationen, alla bär vi ett gemensamt ansvar. Vuxna borde kanske lära sig att tänka mer fritt som de riktigt små barnen, ändra sina vanor och vara mer kreativa i sina val, säger hon.
Liinason anser att föräldrar och andra vuxna runt barnet bär ett stort ansvar, inte minst dagispersonalens attityd är betydelsefull. Hon påminner också om att barnen påverkar varandra. Det är utvecklande för individen att leka med så olika leksaker som möjligt.
Pernilla Hövelmann säger att det kommer in småkillar som vill ha dockor, men att det kanske är känsligare för en pojke att vilja ha flicksaker än tvärtom. Hon säger att det kanske har att göra med att manligheten påverkas om en pojke vill ha rosa.
Enligt kritiker är det största problemet att samhället är uppbyggt efter mannens norm och har en patriarkal struktur. Pojkleksaker är legitima för flickor eftersom de anses vara normen, medan flickleksaker förknippas med en negativare klang och kan verka mesiga att leka med.
Mia Liinason säger att hennes son leker med dockor, och att både pojken och flickan klädde sig i prinsesskläder vid en viss ålder. Men på BR leksaker vill man ännu inte ta steget och skylta med pojkar i förda prinsesskläder, det vore lite väl
extremt, tycker Lotta Abelson.
Lars-Erik Berg tror inte att det finns könsneutrala leksaker utan vill hellre prata om 'androgyna leksaker med en balanserad genusframställning'.
- Barn behöver grova verktyg för att förstå sin omvärld. De äldre förskolebarnen väljer väldigt tydligt typiska genussaker. De är stockkonservativa, hävdar han.
Anledningen till att det är svårt att framställa könsneutrala leksaker tycker Berg har att göra med att allt tenderar att bli stereotypt när du försöker framställa manligt och kvinnligt. Identifikationen med föräldern av samma kön sker tidigt säger han, det är förälderns handlande snarare än vad den säger som är avgörande för vad barnet tar efter.
Den leksak som anses vara mest könsneutral av de tillfrågade är bollen, men även den har en tendens att förknippas med pojkar eftersom att det är de som mest syns sparka boll i offentliga sammanhang.
Andra leksaker som kan tänkas vara könsneutrala är sällskapsspel, hårda plastdjur, mjukdjur, instrument, badleksaker och böcker.
- Jag tror inte valet av leksaker är hormonellt betingat utan snarare ett kulturellt drag. Något som leksaksindustrin exploaterar på ett uselt sätt bara för att sälja, säger Lars-Erik Berg.
Rosa är egentligen en manlig färg
I början av 1900-talet blev kläder färgkodade. Det enda problemet var att välja rätt färgskala. En ledarsida i magasinet The Infants från 1918 hade titeln 'Rosa eller Blått?', och förklarade för sina läsare att diskussionen kring rosa och blåa kläder nu var avgjord. Rosa var för pojkar och blått var för tjejer. Anledningen var att rosa och rött var manliga färger som symboliserade styrka och beslutsamhet. Flickor skulle däremot bära blåa nyanser därför att det var en luftig färg som himlen och flickor var flyktiga i sin personlighet. Föräldrar fortsatte att debattera frågan i olika tidningar, och så sent som 1939 fanns det en artikel i Parents Magazine som skrev om vilken färg din bebis skulle ha. Artikelns sammanfattning var att rött symboliserar iver och mod och symboliken av blått var tro och varaktighet.
Källa: Michael Kimmel, Manhood in America: A cultural history, 1996

