Fria Tidningen

Politiska strider efter Irakval

Efterspelet till det val som hölls i Irak i mars består av djupnande politiska splittringar och ett ökat antal våldsdåd.

Spänningarna i landet har ökat samtidigt som politiker som gjorde framsteg i valet har gripits och det kommit anklagelser om valfusk. Den sittande premiärministern Nouri al-Maliki har lyckats få landets högsta domstol att diskvalificera fler än 50 kandidater från oppositionen genom att anklaga dem för att vara tidigare medlemmar av Saddam Husseins Baath-parti.

Företrädare för Malikis lista Rättsstaten vill inte tala med IPS utan hänvisar i stället till att de har fullt upp med att forma de allianser som de hoppas ska bilda en kommande regering.

Den tidigare premiärministern Iyad Allawis lista Iraqiya vann 91 mandat i parlamentet mot 89 för Malikis Rättsstaten.

Ingen av de båda huvudkandidaterna var i närheten av att vinna de 163 platser i parlamentet som hade krävts för att få majoritet. Innan valresultatet meddelades utgick alla bedömare ifrån att den kandidat som hade fått flest röster också skulle ges den första möjligheten att bilda regering, inom 30 dagar.

Men efter valet begärde den sittande premiärministern att högsta domstolen skulle tolka vem av kandidaterna som enligt grundlagen borde bilda regering. Domstolen slog då fast att den som leder det största blocket i samband med att det nya parlamentet samlas, troligen i juni, även ska bilda regering. Ett beslut som gynnade Maliki, som ju fick något färre röster än Allawi i valet.

Beslutet innebar samtidigt att både Maliki och Allawi gavs möjlighet att arbeta hårt för att vinna över så många ledamöter som möjligt på sin sida.

Khalil Ismail al-Qubaisi, som företräder Iraqiya, säger att deras framgångar i valet beror på att man vill reformera landet, och att han menar att man kommer att kunna bilda framgångsrika allianser med andra politiska grupperingar.

– Iraqiya består av sunniter, shiiter, kurder och kristna och vårt mål är politiska reformer, inklusive en förbättrad säkerhetssituation och förbättrade levnadsförhållanden för alla irakier, säger Qubaisi.

Många irakier ifrågasätter dock valets legitimitet med tanke på hur våldsamt efterspelet blivit, samt att konfrontationen mellan de två ledande politiska grupperingarna blivit så hård.

– Jag anser inte att valet var rättvist och det innebar inte någon generell framgång för valprocessen, säger den politiska analytikern Ahmed al-Azzawi.

Ahmed al-Azzawi tror att Malikis grupp till sist kommer att kontrollera flest platser i parlamentet, vilket skulle göra det lättare för honom att bilda regering.

FN, landets valkommission och de internationella valobservatörerna har godkänt valet.

Gary A. Grappo, chef för den politiska avdelningen på USA:s ambassad i Bagdad, underströk nyligen att alla inblandade nu bedriver ett politiskt spel.

– Och de kommer att dra nytta av alla metoder som finns tillgängliga för att segra.

Strax efter att FN och landets oberoende valkommission den 7 mars meddelade att Allawis partiblock hade fått flest röster i valet gick Maliki ut i tv och attackerade flera namn på Allawis lista.

– Vissa av dem är terrorister som sitter i irakiska fängelser, sade han.

Analytikern Ahmed al-Azzawi menar att Malikis lista är mer ”sammanhängande” än Allawis, vilket kan göra att det blir lättare för honom att bilda landets nästkommande regering.

Många irakier stödjer dock Allawi, eftersom han betraktas som mer sekulär och nationalistisk, och något mindre allierad med USA. Detta trots att Allawi hela tiden har stått bakom den USA-ledda invasionen av Irak.

– Jag hoppas Allawi vinner eftersom han har goda relationer med både arabiska och västerländska länder, och inte är en iransk agent, säger den pensionerade officeren Yusuf Mohamed.

Andra, däribland en fyrabarnsmamma som inte vill bli citerad med namn, säger dock att hon föredrar Maliki på grund av hur Allawi agerade under den tid då han var interims-premiärminister fram till valet 2005.

– Allawi bidrog till attackerna mot Fallujah och Najaf, han skröt om hur många irakier som hade mördats, och han skröt om att han var underrättelseagent för fler än ett västerländskt land, säger den 30-åriga kvinnan.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tioårsdag kantas av politisk oro

Tio år efter USA:s invasion präglas Irak av politisk instabilitet och gatuprotester. Motsättningarna tycks större än någonsin, och flera röster varnar för inbördeskrig om regeringen vägrar ge med sig.

Fria Tidningen

Bedrägerier för miljarder i krigets Irak

Minst 10 procent av de 60 miljarder dollar som USA utlovade till återuppbyggnad i Irak kan inte redovisas. Ännu större summor har kastats bort på ofullständiga eller övergivna projekt, enligt en ny rapport.

Fria Tidningen

Ingen fängelsedom efter massaker i Irak

Drygt sex år har gått sedan den uppmärksammade massakern i Haditha i Irak, då amerikanska marinsoldater dödade 24 civila. Först nu har rättsprocessen mot den officer som ledde soldaterna avslutats. Domen – degradering men inte fängelse – väcker ilska i Irak.

Fria Tidningen

Irakisk vrede i USA:s skugga

USA vill inte släppa greppet om Irak, trots att soldaterna packar sina väskor. Det irakiska folket revolterar nu mot det egna landets korruption och förtryck. Åtta år efter USA:s invasion skakas landets förlamade ledare.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu