Fria Tidningen

Gamla fosterföräldrar i aidskatastrofens spår

Tiobarnspappan och byledaren Kamwala är 66 år gammal och säger att han börjat känna av sin stigande ålder. Han orkar inte lika mycket längre och behöver ta en tupplur då och då. Men det blir inte mycket tid till vila eftersom han tillsammans med sin fru blivit vårdnadshavare till tre föräldralösa barn.

Kamwalas by ligger i distriktet Dedza i centrala Malawi. Hans egna barn är mellan 8 och 34 år och under de senaste fem åren har familjen dessutom tagit hand om tre barn som blivit föräldralösa. Det yngsta barnet är bara ett år.

– Jag har inget val, utan måste hjälpa dessa barn. De har förlorat sina föräldrar och jag kan inte låta dem flacka omkring på egen hand, säger Kamwala till IPS.

Enligt FN finns det en miljon barn i Malawi som förlorat minst en av sina föräldrar. Den internationella organisationen ActionAid hävdar att minst en halv miljon barn blivit föräldralösa på grund av aidskatastrofen.

Kamwala bekräftar att aids har skördat många liv i byn, vilket i sin tur har lett till att många barn blivit ensamma kvar, ibland helt utan släktingar.

Här finns inga barnhem, utan byinvånarna har själva fått ta hand om barnen, vilket är vanligt förekommande på landsbygden i Malawi. Gemenskapen är viktig i byarna och grannar hjälper varandra, även om de inte är släkt. Det finns en allmän uppfattning om att barnen inte bara tillhör sina föräldrar, utan att de är hela gemenskapens ansvar.

– Det är vanligt numera att familjer i byn tar hand om föräldralösa barn, och det spelar ingen roll om de är släktingar eller inte. Som föredöme adopterade jag tre barn, säger Kamwala.

Byborna hjälper varandra med barnpassningen. Överallt i byn finns det små grupper av barn som leker tillsammans, delar måltider eller lyssnar på äldre bybor som berättar sagor.

Georgina Kagwa, 28, ingår i en grupp fri- villigarbetare som hjälper barnen. De hittar nya hem åt barn som förlorat sina föräldrar, men ser också till att barnen får det bra i de nya hemmen.

– Vi anordnar bymöten där vi försäkrar oss om att barnen behandlas väl, berättar Kagwa.

Dessa frivilliga initiativ är mer än välkomna i detta land där närmare 65 procent av de drygt 13 miljoner invånarna tvingas överleva på mindre än motsvarande sju kronor om dagen.

Sedan 2003 har landets myndigheter satsat på att uppmuntra initiativ där lokalbefolkningarna bidrar till att själva hjälpa utsatta barn.

De senaste två åren har närmare 400 lokalt baserade center för barn startats i olika delar av landet. Målsättningen är att barn med olika bakgrund ska få träffas på dessa platser, vilket i sin tur ska minska stigmatiseringen av de föräldralösa barnen.

Byledaren Mphunda, som också bor i distriktet Dedza, har startat ett sådant center där barn får träffas för att leka och lära.

– Alla barn behandlas på samma sätt. Innan det här initiativet var de flesta föräldralösa barn hungriga och fattiga. Men nu har vi fått utbildning av myndigheterna, och det är vi som är bäst lämpade att genomföra detta projekt, säger Mphunda till IPS.

Han berättar att byborna skänker livs- medel, vilket gör att personalen på centret kan laga mat till barnen.

– Vi har även sett till att de mycket fattiga familjer som tagit hand om föräldralösa barn får hjälp med de kläder som barnen behöver.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2025 Fria.Nu