Nu har det dykt upp ännu ett roligt frågetecken. Längs med Kungsgatans promenadstråk, vid korsningen Löjtnantsgatan, står en staty av en naken kvinna. Men vad nu? Någon har plötsligt satt dit hår mellan benen och under armarna på henne.

Det är nästan som att våren fått det att växa på detta ymniga vis.

Men även om håriga armhålor kan kännas väldigt vårlikt så är det ju inte vårens förtjänst. Så vem är då du som fixat könshår och armhår på statyn? Uppenbarligen någon som vågar ta plats i det offentliga rummet. Och enligt uppgift finns det fler håriga statydamer i stan.

Det här får mig att minnas ”Puss”-rutorna runtom på Möllan, målade på gatan. Som en modern variant av julmisteln. Eller den gången för cirka tio år sedan då någon klätt in några späda björkstammar i Pildammsparken med fuskpäls i svartvit-prickigt dalmatinermönster. Jag kände på långt håll att något inte var riktigt som det skulle men kunde inte sätta fingret på vad. Men när vi kom närmre så insåg vi –björkarna var bättre än verkligheten, ludna och kontrastrika som aldrig förr.

I dag publicerar vi tredje och sista delen i Danina Mahmutovics artikelserie om konsten att ta plats i det offentliga rummet. Vem gör det? Ja, både reklamföretag och fria konstnärer som Johanna Turner. I det här numret berättar hon om sin konst.

Håll utkik framöver i Malmö Fria, för vi kommer att berätta ännu mer om konsten i det offentliga rummet.

Och du som ligger bakom statyernas kroppsbehåring, hör av dig och berätta varför du vill ha dem håriga!