Ett köpstopp handlar inte om att förneka att saker behövs, kan vara betydelsefulla och till glädje. Huvudfrågan är vad som konsumeras, på vilket sätt och vilka konsekvenser konsumtionen får för natur och andra människor.

Fundamentet för konsumtionssamhället är tron på att ökad kvantitet automatiskt medför ökad kvalitet. Om en glass gör dig glad blir du såklart dubbelt så glad av två glassar och tio glassar gör dig följaktligen tiofalt gladare. Lycka, eller någon annan kvalitativ egenskap, baserad på varukonsumtion har dock en kort hållbarhetstid. Det går över ganska fort och lämnar efter sig en känsla av tomhet. Konsumtionen fungerar likt en drog och det behövs allt större doser för att uppnå samma känsloeffekt.

På konsumtionsområdet kan följande ideologiska och praktiska förändringar noteras:

Konsumtionen styrs inte längre av vårt grundläggande behov av överlevnad utan av våra begär.

Det har skett en övergång från producent (”vad arbetar du med?”) till konsument (”vad har du köpt i dag?”). Konsumtionen och livsstilen definierar mer vad du är (vad du vill vara) och vilken status du har än ditt arbete.

Konsumtionen träder fram som motorn i tillväxtsamhället. Produktionen sker utan insyn i stora centraliserade enheter eller långt borta i andra länder. Vi låtsas också som om vi inte vet hur människor, djur och natur behandlas i denna dödsbringande verksamhet.

Konsumtionen har blivit en aktivitet i sig under namnet ”shopping”. Att shoppa är en sysselsättning och en livsstil. Köpcentra har blivit utflyktsmål. Att konsumera mera har blivit till ett samhällsnyttigt arbete, en medborgerlig plikt.

Allt flera aktiviteter kommersialiseras då de kopplas samman med avgifter och konsumtion av saker. Idrott, friluftsverksamhet, mänsklig samvaro, semester och lek kan anges som några exempel.

Omsättningshastigheten på de flesta varor och tjänster har ökat, liksom kvantiteten i konsumtionen. För inte så länge sedan räckte det med ett rejält kök varje generation, nu ska det vara ett ”Nytt kök till jul!”. Modet och trenderna skiftar från dag till dag. Köp fyra, betala för tre!

Tidigare fritt tillgängliga offentliga platser kommersialiseras, beläggs med avgifter och hinder för obegränsat tillträde. Hela landskap omformas till konsumtionslandskap där besökare på så kort tid som möjligt ska maximera sin konsumtion av varor och tjänster.

Samhällsfarlig verksamhet?

Det finns en stor sprängkraft i minskad konsumtion. Det räcker med att konsumtionen inte ökar mer än förra året för att representanter för konsumtionssamhället ska ta till starka ord om att välfärden hotas, att företag kommer att gå under, att arbetslösheten ska öka och en allmän misär kommer att sprida sig. Kanske kommer uppmaningar till minskad konsumtion att stämplas som samhällsfarlig verksamhet.

De flesta av oss är indoktrinerade med att samhällets välbefinnande och fortbestånd bygger på en ständigt ökande materiell konsumtion. Hjulen måste inte bara rulla på, de måste även snurra fortare. Men stanna upp en stund och fundera. Hur vettigt och långsiktigt hållbart är det med ett samhälle som bygger sin existens på ständig materiell tillväxt?

Den minsta lilla produkt är i dag en del av ett komplext och omfattande globalt nätverk. Resurser och råvaror för dess tillverkning hämtas från olika delar av jorden med påföljande miljökonsekvenser. Material och varor transporteras kors och tvärs över hela världen. Marknadsföring och förpackningsindustri kräver ytterligare resurser och transporter. Hela processen orsakar avfall i alla led som ska hanteras på olika sätt. Varje människas konsumtion påverkar förhållanden över hela världen för människa, djur och miljö. Vi som bor i den ”rika världen” står dessutom för en oproportionerligt stor andel av konsumtionen. Våra individuella ekologiska fotavtryck är alldeles för stora för den här planeten. Där vi trampar dör livet!

Det individuella handlandets makt

Det finns en stark myt att det personliga handlandet inte har någon betydelse. ”Det spelar väl ingen roll om jag slutar att köra bil om ingen annan gör det.” Detta sätt att resonera är en vanlig väg att smita från ett personligt ansvar.

Det finns inget enskilt beslut, ingen individuell handling som ensamt förändrar hela världen. Precis som det finns ofantligt många små och stora orsaker till problemen behövs det lika många små och stora handlingar för att lösa dem. Världen påverkas och förändrar sig av väldigt många orsaker, varav den personliga konsumtionen är en.

Visst är det sant att det inte gör någon skillnad om bara en människa gör något. Strategin som inbegriper förändring på individnivå förutsätter att flera individer göra samma förändring för att det ska få effekt. Den goda nyheten är att alla inte behöver förändra sig, inte ens en majoritet för att det ska få samhälleliga konsekvenser. En medveten och koncentrerad förändring av ett antal individer kan medföra förändringar som får konsekvenser för alla andra människor. När väl en viss procent, som varierar från sak till sak, ändrat sitt beteende passeras en tröskel, den kritiska massan uppnås och därefter blir förändringsprocessen ”självgående”.

Personligt köpstopp under 2009

Under förra året genomförde jag ett köpstopp. Syftet har varit att undersöka och förändra min konsumtion av varor och tjänster. I ett köpstoppsmanifest som finns publicerat på min blogg kan du läsa mera utförligt om mina resonemang och mitt arbete under det årslånga projektet.

Varför köpstopp?

Ekonomi: minska utgifterna för att generellt kunna leva billigare, eller spara pengar till annat.

Tid: inte behöva lönearbeta så mycket för att istället få mera tid till annat.

Utrymme: komma undan känslan av att prylarna tar för mycket plats och stjäl livsenergi.

Miljö och resurser: minska industriproduktionens och konsumtionens konsekvenser när det gäller skadlig miljöpåverkan och resursåtgång.

Politik: förändra samhället.

Personligt: öka sin egen medvetenhet, få ett liv i lugnare tempo och leva ett bättre liv.

Var och en kan givetvis ha sina skäl men det är viktigt att köpstoppet inte bara blir till en tillfällig nyck. Köpstopp får inte bara vara en i tiden uppskjuten konsumtion, som tas igen när stoppet är över. Helst ska det leda till en bestående förändring av konsumtionsvanorna. Köpstoppet behöver också bedrivas över en längre tidsperiod då det i princip handlar om en omprogrammering av livsideologi, fastgjutna och delvis omedvetna handlingsmönster.

Månadsmetoden

För att få fokus på de olika livsaspekter som ett köpstopp inbegriper arbetar jag efter en ”månadsmetod”. Varje månad koncentrerar jag mig på ett specificerat konsumtionsområde som är utsatt för undersökning och praktisk bearbetning. De teman jag arbetat med under året har varit: bröd och mjöl, drycker, fritidshuset, förpackningar, hantverk, kemikalier i hemmet, kläder och skor, köket, lokala livsmedel, personlig hygien, ekonomi och gränsmat (Kakor, godis och snacks).

Styrande regler för köpstoppet

Regel 1: Inte med pengar köpa någon vara eller tjänst. Undantag är: mat och dryck, akuta behov av medicin, sjuk- och tandvård, noggrant analyserade tjänster samt vissa förbrukningsvaror.

Ett köpstopp innehåller två principiella komponenter där den första är själva avståendet från att över huvud taget köpa nytillverkade varor. I sin princip ganska enkelt. Man låter helt enkelt bli att köpa något som inte hör till undantagen ovan.

Den konsumtion som ändå görs ska ha en livsförhöjande kvalitet, där kriterierna för vad som är hög kvalitet i mitt fall är ekologiskt, miljövänligt, närproducerat, rättvist och hållbart (funktionellt). De styrande principerna vid inköp av mat har till exempel varit: ekologisk odling/produktion, närproducerat, så nära råvara som möjligt, näringsrik/hälsosam, god smak, acceptabelt pris, vettig förpackning, bra transport och bra arbetsförhållanden för producenterna.

Tjänster är luriga eftersom de till synes är immateriella, men vid närmare analys är de allra flesta tjänster beroende av en omfattande materiell värld. När tjänsten utförs (till exempel en hårklippning eller en resa) används olika resurser så ersättningen för tjänsten innebär också betalning för en vara. Köp av en tjänst måste därför utsättas för en noggrann konsekvensanalys innan den tillåts.

Regel 2: Undersöka och utveckla alternativ till att köpa nytt.

Den andra regeln handlar om hur behov av föremål eller tjänst ska kunna mötas på alternativa sätt än genom köp med pengar. Här finns en rad tänkbara strategier tillgängliga vilka kan graderas längs en konsumtionslinje. I ena änden finns alternativet gör ingenting och i andra änden det icke tillåtna alternativet köpa nytt. Strävan är att så många handlingar som möjligt ska ligga så nära alternativet gör ingenting som möjligt.

Konsumtionslinjen kan ha följande utformning: Köp ingenting alls genom att ifrågasätta och minimera behov. Använd det som redan finns. Tillverka och renovera själv av material som inte är nyköpt. Skaffa föremål gratis. Arbeta med självförsörjning i olika grad såsom odling och hantverk. Gemensamt användande av vissa föremål. Byteshandel med vara eller tjänst utan pengar inblandade. Köp begagnade varor. Köp tjänst av vänkrets eller lokalsamhälle Köp ekologiskt och rättvisemärkt. Köp lokalproducerat eller regionalt producerat.

Regel 3: I genomsnitt ska jag varje dag sortera bort ett nettoföremål från mitt liv.

Ett sidoprojekt till köpstoppet har varit målsättningen att varje dag sortera bort ett nettoföremål från mitt liv. Det ska vara en nettominskning, vilket innebär att om jag för in tre föremål måste samma dag fyra andra föremål bort. Det ska också vara jämbördiga föremål, så det duger inte att ta in en TV och ta bort två knappnålar. Många saker har jag helt enkelt ställt ut i trappan där jag bor och efter några dagar har de varit borta. I mitt bostadsområde finns också ett Återbruk där de boende kan ställa saker de inte vill ha alternativt hämta saker de vill ha.

Fördelen med personlig konsumtionsförändring är att alla kan göra det. Du kan börja när du läst klart den här artikeln. Som med all förändring är det oftast svårast i början. När väl första steget tagits och man ser att det gick, motiveras man till ytterligare förändring. En människa blir flera, flera blir många och det är då förändringen tar det kvalitativa steget upp till en verklig samhällskraft.

Att genomföra ett köpstopp är att placera sig själv i en lärande situation. Reglerna och begränsningarna kittlar det kreativa tänkandet, annorlunda tankar och nya beteenden etableras. Du förändras och världen runt omkring dig förändras.