Kommuner kan tvingas avskaffa solarier
Är det sunt att sola inne – eller en cancerrisk? Hälsokonsekvenserna av solariesolning har debatterats sedan åttiotalet, och nu är det dags för nästa vända. Artonårsgräns är redan infört på ett par håll i landet – och nu vill svenska strålssäkerhetsmyndigheten att solarier helt försvinner från kommunal verksamhet.
Det är i ett offentligt brev till Sveriges samtliga kommuner som svenska strålsäkerhetsmyndighetens generalsekreterare uppmanar till att avskaffa solarier från kommunala simhallar eller idrottsplatser.
– Vi har uppmanat dem att begrunda frågan, säger Ulf Wester, strålskyddsinspektör vid myndigheten.
Bakgrunden är att världshälsoorganisation WHO:s cancerforskningsinstitut under sommaren valde att sätta upp solariesolning i den högsta riskgruppen för ämnen och företeelser som orsakar förhöjd cancerrisk vid överdriven användning.
– Det medför en del logiska konsekvenser – bland annat att det blir högst diskutabelt om kommuner i sin verksamhet ska erbjuda solariesolande, säger Ulf Wester och gör en jämförelse:
– Solarieverksamhet i kommunal regi blir ohållbar om man har klassat det som cancerframkallande. En liknelse kan vara att man i simhallar och på sportanläggningar skulle ha försäljning av cigaretter, med små rökbås där folk kunde sätta sig.
Redan i november förra året gick de nordiska strålsäkerhetsmyndigheterna tillsammans ut med en uppmaning om att införa 18-årsgräns för solarium. Göteborgs kommun var en av få som beslöt att genomföra åldersgränsen. Jonas Ransgård (M), vice ordförande i idrotts- och föreningsnämnden i Göteborgs kommun, tycker att åldersgränsen har fungerat väl.
– Det var en rätt liten kundgrupp sedan tidigare som var under arton år så vi har inte fått några negativa reaktioner där.
– Det är en kostnadsfråga bland annat. Det är hundratusentals kronor som försvinner i intäkter om vi bara kastar ut solarierna direkt. Jag vill inte att vi kastar bort investeringen vi har gjort, men samtidigt är det vår linje att följa myndigheternas rekommendationer. Vi följer de avtal vi har tecknat men tecknar inga nya, och i de nya anläggningar som byggs finns ingen plats för solarier.
Inte alla kommuner har solarier i kommunal regi, och hittills har reaktionen på strålsäkerhetsmyndighetens uppmaning varierat. Snabba att bemöta brevet var branschorganisationen svensk Solarieförening, vars branschansvarige Peter Bergh menar att rapporterna om solariesolningens cancerrisk är överdrivna och inte objektiva.
– Rapporten som ligger till grund för uppmaningen är sammanställd av en grupp forskare som enbart har tittat på de negativa effekterna av solande, och sedan smmanställt den till en egen rapport. Ingenting i rapporten visar på något som helst positivt med solariesolning trots att det finns flera kända positiva effekter, säger Bergh.
Han tycker äen att initiativet till att införa åldersgräns är missriktat.
– Göteborgs agerande är ganska ovanligt, de är en av få kommuner i Sverige som kör med åldersgrns. I första hand ska man se till den hudtyp man har snarare än hur gammal man är – det finns hudtypsdiagram i varje solarium i Sverige där man kan kontrollera sig om man är en ovan solare. För oss är det a och o.
Problemet, säger Ulf Wester, är att solariekunder ofta ignorerar eller misstolkar diagrammet, och utsätter sig själva för alldeles för stark strålning.
– På de ställen som fortsätter att erbjuda tjänsten borde det finnas kunnig och utbildad personal som kan rådgiva kunden om hudtyp och risker, snarare än drop-in-ställen där man kan sola tjugo minuter fast man egentligen borde sola fem. De flesta människor överskattar nämligen tyvärr sin egen soltålighet.
I dag måste alla solarier följa en rad tekniska bestämmelser, inklusive strålskyddsmyndighetens säkerhetsföreskrifter. Den inkluderar band annat att strålningen inte får överstiga motsvarande tropisk sol. För kontrollen ansvarar respektive kommuns miljö och hälsonämnd. Hur tillsynen skulle kunna se ut på en helt privat marknad utan kommunal inblandning är oklart.
– Om man betraktar solarier som en riskbeteende så är det i sig ingen orimlig tanke att man i framtiden bedriver någon form av kontroll, som vi redan gör med folköl och tobakshandel, menar Jonas Ransgård.
Men framtiden är fortfarande oviss, och flera kommuner har redan deklarereat att man avser att behålla sina solarieplatser.
– Det vore i sig ingen dålig sak om kommunerna slutade ha solarier i egen verksamhet – men om man helt tog bort möjligheten för människor att sola vore det djupt olyckligt, säger Peter Bergh.
– Vi ser nog helst att friskvårdsanläggningar i hela landet tar sig en funderare på om solarier överhuvudtaget har med friskvård att göra, säger Ulf Wester.
