Vad har klimatförändringen för inverkan på världens växter och djur?

– Jag har analyserat runt 1800 olika arter och kommit fram till att 80 procent av dem förändras på ett sätt som man kan förvänta sig av global uppvärmning. De handlar i huvudsak om två olika sätt. Det ena är att de börjar göra saker vid en annan tid än förut, som att para sig eller migrera tidigare på året; i genomsitt har sådana beteendeförändringar flyttats ungefär fem dagar per årtionde under perioden 1960 till 2000. Den andra förändringen är att arter flyttar sig till kallare områden; de flyttar mot polerna och till högre höjder över havet.

Finns det inga andra tänkbara förklaringar till de flyttar på sig?

– Somliga har hävdat att djur och växter flyttar på grund av att ders hemvister blir förstörda, men om det vore sant skulle de inte alla flytta åt samma håll, mot polerna. När det gäller höjd över havet är det svårare att avgöra - det hade kunnat förklaras med att det är mer mänsklig aktivitet på lägre höjder. Hade jag bara haft data angående höjd hade jag inte kunnat dra de slutsatser som jag gör, men enligt min forskning om migration mot polerna är det ganska säkert att klimatförändringen ligger bakom.

Okej, växter och djur flyttar på grund av klimatförändring; det verkar som att de anpassar sig. Vad är problemet?

– Problemet är att de måste flytta sig över vägar och fält och städer och andra saker som vi har byggt i vägen för dem. Det är inte säkert att de kan flytta på sig; i sådana fall måste människor hjälpa till om de inte ska bli utrotade. Till skillnad från människor har de flesta arter ett väldigt smalt område där de kan leva. Ett annat problem är att arter inte förflyttar sig som en helhet; de separeras från varandra och bryts ned i mindre grupper. Det leder till vad som kallas för en ”utrotningens malström”: mindre grupper av djur leder till inavel, vilket gör dem svagare, vilket leder till än mindre grupper, och så vidare. Som resultat kan det uppstå obalanser mellan rovdjur och bytesdjur. Om bytesdjuret är skadedjur som äter upp grödor kan det bli allvarliga problem.

Hur många växter och djur tror du kommer att försvinna?

– Jag tror att vi står inför en ny massutrotning. Det har skett sex sådana hittills. Den här orsakas av en endast en art, vilket är fruktansvärt oetiskt. Om den globala temperaturen går upp två grader kommer troligtvis 400 000 tusen arter att dö ut före år 2100. Det är ungefär 20 procent av de jordens kända arter. Om temperaturen stiger fyra grader skulle vi kunna förlora femtio procent.

Tror du att vi lyckas begränsa temperaturhöjningen till två grader?

– Absolut inte! Jag tror inte vi kan hålla nere ökningen till två grader, inte med tanke på vad Amerika håller på med. Obama försöker göra något åt saken, men han har helt enkelt för mycket motstånd. Men, kanske om tillräckligt många delstater i USA blir seriösa med klimatarbetet kan vi klara det.

Finns det arter som redan har blivit utrotade på grund av klimatförändring?

– Ja, den gyllene paddan, till exempel, i Monte Verde i Costa Rica. Den levde förut i en molnskog, men eftersom temperaturen har gått upp har dimbanken stigit över skogen, så dess livsmiljö är borta. Det finns också många andra arter som vi betraktar som ”funktionellt utrotade”, det vill säga att det bara är en tidsfråga innan de försvinner. Arter på små öar och i oaser är särskilt utsatta. Det finns tre saker som gör arter sårbara: liten population, liten spridning och särskilda behov. Isbjörnen kommer antagligen inte att försvinna eftersom den har stor spridning, den finns på varenda zoo i världen. Vad som kommer att försvinna är deras sätt att leva. Ismåsen, däremot, som lever av att äta det som isbjörnar lämnar efter sig, kommer troligtvis inte att kunna räddas.

Vad spelar det för roll för människor att arter blir utrotade?

– Det beror på vilka de är. Om vi förlorar rovdjur som äter skadedjur, eller djur som pollinerar viktiga växter, så är det allvarligt. Omkring 80 procent av alla grödor pollineras av vilda insekter så som bin, myror och fjärilar, och även fåglar. Vi har sett att bin försvinner. De dör av en svampinfektion eftersom högre värme orsakar stress som försämrar deras immunförsvar. Om pollinerare försvinner följer grödorna snart efter. (Allt i alla, skulle grödor till en hög grad dö ut, MJ)

Vad kan vi göra åt det här?

– Vi måste prioritera kring vilka arter vi ska rädda. Vi kan bygga korridorer för att hjälpa djur att flytta sig och vi kan fysiskt omförflytta växter, men det finns inget sätt att rädda allihop. Vad jag föreslår är en så kallad ”triage”, en term som används om läkare på slagfält där det är så många skadade och döende att de inte kan rädda allihop. De måste göra bedömningar och bara lägga tid på de soldater de kan rädda inom, säg, en och en halv timme. Jag tycker att vi borde hitta motsvarde generella regler för att göra bedömningar om jordens arter.

Hur gör vi sådana bedömningar?

– Vi borde fråga oss vilka arter vi verkligen behöver. Svaret på den frågan är att vi behöver växter som förser oss med material, så som bomull och olika träd, och viktiga pollinerare och rovdjur som äter skadedjur. Arter med många liknande släktingar är kanske inte lika viktiga att rädda som de som är unika. Och vi borde också ta med i beräkningen arter som folk tycker om, som exempelvis tigrar och annan ”karismatisk megafauna”. Om vi gör bedömningar kan vi rädda några av de arter som håller på att bli utrotade, men vi kan inte rädda allihop. (Med andra ord kommer det att vara väldigt begränsat med passagerare på Noas Ark. MJ).

– Jag är ledsen att behöva säga att planeten vi lämnar efter oss till nästa generation kommer att vara i ett sorgligt skick.