Carin Falkner, lektor i pedagogik vid Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping, har intervjuat ungdomar för att få veta varför spelandet är så viktigt. Och om våldsamma spel påverkar deras sätt att vara.

– Jag tror inte att våldet i sammanhanget spelar så stor roll, det handlar mer om personen och problem utanför spelandet. Man kan dra många fler positiva än negativa slutsatser av ungdomars spelande, säger Carin Falkner.

Berätta några slutsatser?

– Hos ungdomar som spelar tillsammans skapas det en värdegrund. Till exempel handlar det om ingen får störa spelandet eller vara påverkad av alkohol eller droger. Oftast har kläder och frisyrer ingen betydelse, man får se ut hur man vill och vem som helst får vara med.

Hon anser att allt för oroade föräldrar ligger bakom mycket av kritiken mot tv-spel. Samtidigt visar mer och mer forskning att spelandet får ungdomar att må bra.

– När ungdomar spelar online har de ofta ett smeknamn, en sorts artistnamn. Då kan de bli accepterade och igenkända för att vara någon som är duktig på något på nätet. Det skapar självförtroende.

Varför blir föräldrar lätt oroade?

– Det är väldigt obekant för vuxna och då blir de oroliga. Ofta vet de inte vad deras barn gör när de spelar. Ofta står det i tidningar att spelandet är farlig, trots att det nästan aldrig har en grund i forskning. Hur många vuxna har suttit bredvid sina barn när de spelar, undrar Carin Falkner.

I och med att den första så kallade spelgenerationen, personer födda på 80-talet, har växt upp har spelandet också accepterats mer i samhället. Särskilt inom vården där spel används inom bland annat rehabilitering och behandlingsutveckling.

– Det finns forskning som visar att kirurger som spelar tv-spel innan en operation är säkrare på handen, säger Carin Falkner.

På Salhgrenska Akademin i Göteborg forskar Martin Rydmark. Han har tagit fram ett system där strokepatienter rehabiliteras genom tv-spel. Spelat kan uppgraderas efter hur patienten mår och kontinuerligt skickas resultat till patientens läkare och annan vårdpersonal.

– När en patient med en hjärnskada åker hem efter sjukhusvistelsen hamnar de ofta i kylan. De får med sig ett papper med instruktioner och en boll att klämma på. Min metod går ut på att de spelar ett spel som är underhållande, och bra för motoriken och utvecklingen, säger Martin Rydmark.

Vårdpersonal har i några fall ifrågasatt att patienter kan minska sin kontakt med andra människor genom att spela. Men Martin Rydmark påpekar att patienterna träffar familj och vänner ändå. Och att han inte har fått några klagomål från någon.

– Det startade för tio år sedan. Jag vill att patienterna skulle få ett uppvarv när de kom hem efter en stroke istället för ett nedvarv. Det är lätt att de blir deprimerade annars, spelandet får dem att vilja träna mer.

Carin Falkner är noga med att betona de positiva effekter som hon sett i sin forskning. Men hon medger att det finns en baksida.

– Det är klart att det finns problem med en såpass stor aktivitet. Men jag tror inte att det har med spelet i sig att göra. Ofta finns det familjära eller andra problem i bakgrunden.

Vad är den stora orsaken till att ungdomar spelar?

– Många säger att de spelar för att koppla av, de går in i spelet och är fullkomligt koncentrerade. Och sen tycker de ju att det är kul, säger Carin Falkner. b