Fria Tidningen

Med koll på blodsockret och bollen

Diabetes är en folksjukdom som kräver hög disciplin och uppfinningsrikedom för de som drabbas. Är man dessutom elitidrottare blir tillvaron än mer komplicerad. För Erik Jakobsson, 20 som spelar handboll i Sävehof, handlar det om att skaffa sig en skön inställning till livet.

Tjugoårige Erik Jakobsson är elitspelare i ett av landets bästa handbollslag, Sävehof från Partille. Hans veckor består av hårda träningspass och långa resor. För drygt ett år sedan fick han diagnosen diabetes.

– I början var det lite tungt, man fick mycket information och kunde inte ta till sig allt. Man får vända på det och se det som en utmaning, och jag tycker om utmaningar, säger Erik.

Till vardags varvar han lärarstudier med handbollsspel. Efter att ha fått diabetes berättar han att livet fick en positiv vändning. Han blev mer disciplinerad när det gäller mat och sovtider. Som diabetiker behöver han regelbundet energi i form av kolhydrater och kalorier, annars faller blodsockret och skapar obehagliga situationer.

– När jag blir låg i blodsockret börjar jag frysa och skaka. Koncentrationen försvinner och jag försvinner bort helt enkelt. Det kan vara så att jag lätt släpper förbi någon i försvaret. Min tränare har en dotter som har diabetes så han förstår när jag får problem.

Erik Jakobssons tränare är Rustan Lundbäck, en rutinerad tränare med fjorton elitsäsonger på sitt cv.

– Det är nog gott för Erik att jag tränar honom, jag har koll på allt det och vet vad diabetes innebär. Jag tränade honom när han fick sjukdomen med.

Lundbäck förklarar han inte skiljer på Erik och andra spelare utan sjukdomen. Ett lågt blodsocker kan komma lika oväntat som en magsjukdom.

– En rutinerad diabetiker vet hur han ska hålla koll på blodsockret. Jag väljer inte bort någon på grund av en sjukdom som diabetes.

Jakobsson berättar att diabetesen alltid finns i bakhuvudet, särskilt på träningar. Han känner efter på kroppens signaler och vågar inte alltid satsa fullt ut. I fjolårets semifinal mot Eskilstunalaget Guif hade han ett väldigt högt värde och i omklädningsrummet började han må konstigt, säger han .

– Jag hade inte haft diabetesen så länge och var övertänd. I halvlek mätte jag mitt värde och såg att det låg väldigt högt. Jag tappade koncentrationen och det blev väldigt konstigt. Det var nästan som jag lämnade mig själv och såg mig utifrån, säger Erik Jakobsson.

Tillsammans med Finland toppar Sverige världsstatistiken när det gäller sjuka i Typ-1 diabetes. Johan Jendle är en av Sveriges mest framstående diabetesforskare och överläkare på Endokrin och Diabetescentrum, medicinkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad.

– Alla behöver energi till kroppens celler och muskler. För att cellerna ska nyttja energin behövs insulin som öppnar så att energin kan komma in i cellen, säger Johan Jendle.

Vad behöver en diabetiker göra för att klara av träning på elitnivå?

– Vid insulinbehandlad diabetes kan man behöva minska insulindoserna, och ibland tillföra kalorier under träningen. Vid träning förbränns dels socker och effekten av givet insulin blir större. Därför kan blodsockret ibland bli lågt under träning om man inte planerar träningen och sin insulindos.

Erik Jakobsson gör exakt det Jendle säger behövs. Han tror att allt blir lättare med tiden när han lär sig behandla sin diabetes bättre och bättre.

– Det blir definitivt svårare för mig att spela, men jag tror att diabetesen har gynnat mig en aning. Jag äter smartare och sover mer. Om jag struntar i maten får jag sota för det, det vet jag.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Digitalt folknöje med många bottnar

Kirurger gör det för att skärpa koordinationen. Strokepatienter som ett led i rehabiliteringen. Ungdomar mest för att koppla av, eller som en social aktivitet. Tevespelen har klivit in i folkhemmet – och i vårdarbetet. Samtidigt hörs kritiska röster mot våldsamma spel och förstörda ungdomar.

Fria Tidningen

© 2026 Fria.Nu