Antiterrorlagen Patriot Act infördes av George W. Bush 45 dagar efter attackerna den 11 september 2001. Lagen ger myndigheterna långtgående befogenheter i kampen mot terrorism. Bland annat får myndigheterna i hemlighet genomsöka privat egendom och den federala polisen, FBI, får utan bevis eller skäliga misstankar beslagta register från banker, internetleverantörer och bibliotek. Kritiker menar att lagen strider mot de medborgerliga fri- och rättigheterna, men trots att delar av lagen har dömts som grundlagsvidriga i domstol så har den fortsatt att gälla.

”Det finns få bevis för att Patriot Act har gjort USA mer skyddat mot terroristattacker. Däremot finns det många olyckliga exempel på hur myndigheterna har missbrukat lagen på sätt som har kränkt medborgerliga rättigheter och slösar med värdefulla säkerhetsresurser” skriver American civil liberties union, ACLU, i en rapport.

Tre omtvistade delar av lagen ska upphöra att gälla i slutet av 2009. Motståndare till lagen har uppmanat kongressen att istället införa nya bestämmelser för att stärka de medborgerliga rättigheterna. Men med ett klart stöd från Vita huset och ett antal republikaner har senatens juridiska utskott godkänt att bestämmelserna, med några mindre förändringar, ska fortsätta att gälla.

Det innebär att den amerikanska federala polisen FBI får fortsätta att beslagta dokument, avlyssna telefonsamtal och lagra e-postmeddelanden som en del av arbetet med att bekämpa terrorism.

Chip Pitts, ordförande för människorättsorganisationen Bill of Rights Defence Committee, BRDC, säger att flera demokrater avstått från att kräva förändringar av Patriot Act efter påtryckningr från Vita huset.

– Bakom lyckta dörrar lobbar Obamaadministrationen mot reformer av antiterrorlagen samtidigt som de offentligt säger sig välkomna reformerna, säger Chip Pitts.

Flera senatorer säger sig vara emot reformer för att inte uppfattas som ”mjuka mot terrorister”. Den demokratiske senatorn Patrick Leahy hänvisar också till den grupp afghaner med amerikanskt medborgarskap som nyligen greps misstänkta för att förbereda terrordåd i USA.

– Detta är inte rätt tid att försvaga eller underminera verktygen som myndigheterna förlitar sig på för att skydda USA, säger Leahy, som är ordförande för senatens juridiska utskott.

Chip Pitts är kritisk till politikernas kortsiktiga tänkande.

– Kortsiktiga och politiska hänsynstaganden som drivs på av dramatiska händelser har återigen hindrat att en mer genomtänkt och långsiktig plan, som följer grundlagen, antas, säger Pitts.

Till skillnad från senaten har representanthusets demokratledda juridiska utskott föreslagit flera förändringar av antiterrorlagen som innebär att övervakningen av medborgarna begränsas. Representanthuset och senaten ska nu rösta om de olika förslagen innan de sammanförs till ett nytt lagförslag som sedan skickas till presidenten för underskrift.