- Alla som är rädda för att gå och se på dans, kom och se oss, och gå emot er dansfobi.
Orden är Hanna Wernboms och Klara Rygielskis och tillsammans utgör de KONTRA Danskompani. Klara Rygielski har för tillfället praktik på Teater Atalante där hon tidigare i höst kunde ses i nyoperan Uppvind.
Hanna Wernbom jobbar som danslärare på Mölndals kulturskola och var senast sedd utklädd till groda i en av Atalantes föreställning.
De uppträder i kväll, den sista dagen på tredagarsfestivalen Manifest, på teater Atalante.
- Det finns ofta en rädsla för att känna eller tycka fel i den här världen, vi vill ta bort den och göra människor trygga när de tittar på oss. Vi har försökt att skala av historien så att publiken ska få tolka själva, säger Klara Rygielski.
Rörelser i vardagen som är lätta att relatera till, och inga förutbestämda koncept är danskompaniets mantra. De vill få folk att släppa prestigen som kan förknippas med dans och våga känna och tolka utifrån vad de upplever.
- Det finns inget som är rätt eller fel i dans, man ska kunna applicera sina egna tolkningar på det man ser och det är meningen att upplevelsen ska kännas. Det är mycket viktigare än ett tydligt budskap, säger Hanna Wernbom.

Hanna Wernbom och Klara Rygielski träffades på Angeredsgymnasiets yrkesdansprogram där de utbildats i Merce Cunninghams anda. De förstod att de hade samma tankar kring vad dans var för dem.
- Vi såg föreställningen Next fence och efteråt hade vi båda träningsvärk i höger ben och var tvungna att stretcha. Föreställningen var så intensiv att vi levde oss in i dansarnas rörelser och spände benet på samma ställen, säger Rygielski.
De menar att dans inte ska tänkas intellektuellt.
- Vi arbetar fram rörelserna utifrån olika känslor, färger och våra kroppars kapacitet. Vi tror också att om vi tillfredställer oss själva i det vi gör, genom att lyssna på våra kroppar, kommer andra också att tillfredställas, säger Klara Rygielski.
Dress Betty är deras andra föreställning under deras ettåriga samarbete och inspirationskällan till verket är färgen beige och en snäv gammal klänning.

- Beige symboliserar så mycket, den är nyanserad och innefattar en rad vita nyanser med en mental aspekt. Rött är passion, kärlek och revolution, medan beige är en lugn och positiv färg, menar Klara Rygielski, som förutom att inspireras av färgen beige har använt sig av bildsekvenser ur drömmar och tankar för att skapa dans till Dress Betty.
Hanna Wernbom har förundrats över kroppens kapacitet i ett snävt fodral och vill veta vad som händer när ens rörelser begränsas.
- Jag har använt en snäv klänning som hängde i min garderob till Dress Betty. Jag tänkte vad kan den här tajta klänningen göra med min kropp, och vad kan jag göra i den?
Mer vill de inte berätta om koreografin till Dress Betty, bara att den är en motpol till deras förra föreställning där de var mer tillsammans på golvet och jobbade med hårda och snabba rörelser i ett dramatiskt flöde.