67 procent har goda eller mycket goda erfarenheter av etnisk och kulturell mångfald. Det framgår av årets upplaga av Mångfaldsbarometern. Resultaten visar att lågkonjunkturen inte fått något genomslag i form av ökad främlings- fientlighet. Tvärtom har positiva attityder till etnisk och kulturell mångfald ökat med några procentenheter sedan mätningarna började.

Samtidigt ökar skillnaderna i attityd mellan olika grupper. År 2006 uppgav 58 procent av de svarande med grundskoleutbildning att de hade goda eller mycket goda erfarenheter av mångfald, mot 73 procent av de svarande med högskole- utbildning. För år 2009 var motsvarande siffror 44 respektive 79 procent.

– När det gäller attityderna till mångfald är de med lägre utbildning mindre positiva, säger Irving Palm, docent vid sociologiska institutionen och en av de ansvariga för undersökningen. Det har ju visat sig under åren att det är på det här sättet.

Kvinnor har sedan mätningarna inleddes varit mer positiva till mångfald än män. De som bor i storstäder är också mer positiva än de som bor på mindre orter.

– Det kan ju bero på att det finns fler personer med högre utbildning i större städer, säger Irving Palm. Men det kan också bero på att man har större erfarenhet av att samarbeta med invandrare på arbetsplatsen, där man studerar eller där man bor. Att man har större erfarenhet av att möta personer med invandrarbakgrund än på landsbygden.

Så om man ser mångfald som någonting önskvärt är det alltså positivt med fler möten?

– Jo, det är ju så att ju mer ingående man lär känna människor, oavsett om de är personer med invandrarbakgrund eller inte, desto positivare syn får man. Främlingsskapet och rädslan för det okända reduceras. Man kan reducera konflikter om man lär känna varandras kulturer.

Men Mångfaldsbarometern visar också att toleransen är förenad med vissa krav. Sedan mätningarnas start har en majoritet tagit avstånd från påståendet ”Invandrarna utgör en fara för vår kultur”. Samtidigt har en större majoritet instämt i påståendet att ”Invandrarna har skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor”.

Andelen som anser att muslimska kvinnor är mer förtryckta än andra kvinnor har ökat från 58 procent år 2005 till 64 procent år 2009, och i årets mätning anser 44 procent att slöjbärande borde vara förbjudet i skolan och på arbetet.

En positiv attityd till mångfald behöver inte heller betyda att de svarande inte gör skillnad på olika grupper av människor. Enligt Mångfaldsbarometern betraktas nordbor, västeuropéer och nordamerikaner som ”kulturellt närstående”, medan somalier och romer hamnar längst bort på samma skala.

– Det kan ha med geografiskt avstånd att göra men också med historiska händelser, och kan också kopplas till religion och andra kulturella uttryck, säger Irving Palm.