Fördjupning


Lasse Edfast
Fria Tidningen

”Framför allt saknas tydliga löften från Kina och USA”

FRIA träffade statsminister Fredrik Reinfeldt och pratade klimat inför Köpenhamnsmötet i samband med en föreläsning statsministern höll på Göteborgs universitet i måndags.

Kommer man att kunna nå en kraftfull överenskommelse i Köpenhamn?

– Vi driver på för det. För att trovärdiggöra tvågradersmålet måste speciellt en lång rad länder ta på sig större åtaganden än vad de så långt har presterat, och tiden är knapp.

Kan det inte bli svårt för Obama att skriva på ett avtal, om man tänker på hur debatten ser ut i USA?

– Jo, och det säger vi också. I Australien förlorade Kevin Rudd en omröstning i senaten vad gäller utsläppsrätter, som kommer att försena det hela. Och om vi ska vara ärliga så har vi ungefär samma problem i Japan. Den nytillträdda premiärministern lovar stora reduktioner men Japan har inte lagstiftningar eller styrmedel på plats för att åstadkomma dem. Då säger vi till Obama att vi kan förstå att han har en hel del problem i lagstiftningsprocessen, men vad vill USA? Alltså, är de beredda att ta sin del av ansvaret för att nå tvågradersmålet? Det hoppas vi att Obama ska uttrycka, och det är också det debatten kommer att handla om.

Hade du föredragit att det här mötet senarelagts ett år?

– Ja, samtidigt är det ju så här att det har varit väl känt i många år att mötet ligger där det ligger. Det är också så att Kyotoavtalet löper ut. Det finns ett slutår 2012, så vi måste helt enkelt få till en reduktionslösning som tar vid där Kyoto slutar. Det kommer säkert vara så pass svårt att en del av hur det här ska komma på plats kommer att förhandlas efter Köpenhamn. Det är ju å andra sidan inget nytt, det var likadant med Kyoto.

Sverige har ju prioriterat miljöfrågan under sitt ordförandeskap. Hur stort är misslyckandet om det inte blir något avtal?

– Det är väldigt illavarslande för klimatet om vi inte får något slags avtal, avtalen i sig ska ju senare komma att översättas till nationella åtgärder så att klimatpåverkan minskar. Vi driver på för att vi ska få något slags avtal och att det ska göra så att vi klarar tvågradersmålet. Det kommer inte att hänga på Sverige och EU om vi slutligt får ett avtal, i alla fall. Det måste också till andra delar av världen, inte minst USA och Kina.

Vilka är de stora hindren för ett avtal?

– Det är helt enkelt så att de reduktionsåtaganden som världen just nu tar på sig är otillräckliga, och det som framför allt saknas är tydliga löften från Kina och USA som ju snart står för hälften av världens samlade utsläpp, bara dessa två länder. Och det är klart att den andra halvan kan inte ensam lösa problemet.

Kommer du att propagera för en koldioxidskatt för fler länder?

– Jag gör reklam för den under mina resor eftersom jag tror att det är ett klimatsmart och kostnadseffektivt sätt att styra, och det finns ett intresse för detta. Det diskuteras i Japan. Frankrike har nu föreslagit att införa koldioxidskatt, och jag välkomnar fler att göra det. Jag har pratat om den i Sydafrika och Brasilien också. Men det är därför de här åtagandena behövs, för så fort man då har ställt ett löfte – framför allt till år 2020 – måste man ju också komma in på hur-frågan. Hur ska man åstadkomma reduktionerna? Jag menar att man väldigt snabbt kommer att finna att koldioxidskatten är mycket mer klimatförbättrande än andra åtgärder som är mycket dyrare.

Vad har USA och Kina sagt om en koldioxidskatt?

– I Kina så subventionerar man fortsatt bensinanvändande, så där gäller det att komma ut ur subventioner. Vi har även där påpekat att en sådan här skatt är klokt. De vill mer prata om olika sektorer i Kina, alltså i tung industri och olika delar, men då har vi frågat: ”Vilka styrmedel ska ni ha? Ska ni ha utsläppshandel, och hur ska ni i övrigt göra?”. I USA anses det helt omöjligt att införa en koldioxidskatt, men då är frågan om det är omöjligt att ställa om, att minska klimatpåverkan i USA? De försöker ha en inriktning på investeringar och subventioner. Det kan också vara bra, men det är oftast mycket dyrare. De har dåliga offentliga finanser, så jag hade hoppats att de kanske skulle ha mer klimatstyrande verksamhet. Nu pratar USA om att införa en utsläppshandel år 2013, det vore att välkomna, i sådana fall.

Köttindustrin togs ju upp här i publiken i dag, är det något ni kommer att ta upp på mötet i Köpenhamn?

– Ja, det är möjligt att det blir så. Som jag sa så pratas det väldigt mycket om forskning om hur man kan förändra matspjälkningsprocesser, eftersom det har en stor påverkan. Sedan finns ju också en konsumentdiskussion kring om man ska äta kött.

En köttskatt?

– Vi har inte diskuterat det, faktiskt, men det är en viktig fråga. Avskogningen är en annan. Det finns alltså flera frågor som man måste hålla i bredd när man diskuterar klimatfrågan. Kött och animaliehanteringen är en viktig del.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

En rättviserörelses födelse?

På dagen tio år efter att WTO:s möte i Seattle inleddes tog FN:s klimatkonferens i Köpenhamn sin början. För radikala klimataktivister har förberedelserna varit långa och förhoppningarna stora. Men innebar avtalsprocessens död att en ny rättviserörelse samtidigt föddes?

Fria Tidningen

Skeptikernas medvind kan stävjas

Per Björklund har plöjt ett urval böcker ur klimatlitteraturen och slutsatsen är given: bara gräsrotsrörelser och intresseorganisationer kan pressa makthavarna att föra en radikal klimatpolitik. Men det behövs fler positiva visioner som kan väga upp klimatskeptikernas ogenomträngliga brus.

Fria Tidningen

Alla vägar leder till Köpenhamn

Den 7–18 december samlas världen i Köpenhamn för FN:s femtonde klimatkonferens. Delegater från samtliga FN-länder ska försöka nå ett bindande klimatavtal. Nord kommer att ställas mot Syd. Näringslivets lobbyister mot radikala klimataktivister. De som vill förbättra resultatet av mötet mot dem som vill stoppa det helt. Alla vägar leder till Köpenhamn. Varifrån vägen sedan leder vidare är en helt öppen fråga.

Fria Tidningen

I dag är sanden tillräckligt hård

Göteborgs kommun uppfyller inte FN:s barnkonvention. Endast en av 450 lekplatser är tillgängliga för funktionshindrade, trots att både svensk lag och konventionen säger att inget barn får diskrimineras. Lek är viktigt för barn, och det är på lekplatsen barn träffar kompisar och lär sig fungera med andra människor. Man lär sig tyvärr också att somliga barn inte kan vara med och leka. Politikerna är medvetna om problemet, men under de senaste 20 åren har inte mycket hänt.

© 2025 Fria.Nu