”En man får inte godkännas, om han har eller har haft sexuellt umgänge med en annan man. En kvinna får inte godkännas, om hon har eller har haft sexuellt umgänge med en man som har eller har haft sexuellt umgänge med en annan man.”

Så ser reglerna ut som bestämmer vem som får bli blodgivare i dag. Dessa personer har ett så kallat ”riskbeteende” och har hittills varit förbjudna att ge blod. Men nu vill Socialstyrelsen ändra på det.

– Förslaget som är uppe innebär att det inte ska vara ett permanent förbud mot att ge blod om en man haft sex med en annan man någon gång. Det måste dock ha gått så lång tid att man med god marginal kan upptäcka eventuell smitta, minst sex månader, men förslaget kanske hamnar på upp till ett år, säger Monica Axelsson, enhetschef på Socialstyrelsens tillsynsavdelning.

Anledningen till att män som haft sexuellt umgänge med män inte får ge blod är att hiv är överrepresenterat i den gruppen. Kritiken mot regeln har främst varit att blodet testas för sjukdomar och att det därför handlar om diskriminering.

Thomas Attnäs, kommunikatör och nationell samordnare för blodcentraler, menar att blodcentralerna måste vara på den säkra sidan.

– Statistiskt är smittrisken för hiv betydligt större i den gruppen så då har man gjort bedömningen att riskfaktorn är för hög. Vi inte haft hiv-smittat blod i landet sedan testerna infördes på 1980-talet och bakgrunden är att köra med både hängslen och livrem för patienternas säkerhet, säger han.

Monica Axelsson menar att testerna inte är en garanti för att utesluta smittrisk och att det därför ändå måste gå en period mellan ”riskbeteendet” och blodgivningen.

– Det finns en viss övertro på testerna. Det är ett absolut krav att det ska vara testat men det finns inga 100 procentiga tester som tar upp smittan efter första dagen utan det måste gå en viss tid. Därför kan man inte bara lita på tester för risken finns att man är nysmittad och den risken måste vi täcka upp för all typ av sexuellt riskbeteende, säger hon.

I november ska förslaget, som legat ute på remiss, beslutas hos generaldirektören på Socialstyrelsen. Om förslaget går igenom ska de nya reglerna gälla efter årsskiftet.

Sverige har haft akut blodbrist flera gånger de senaste åren och blodcentralerna jobbar hårt för att få bukt med problemet. Thomas Attnäs berättar att det kommer att behövas fler blodgivare i höst med tanke på den kommande influensan. Om för många blir sjuka samtidigt får blodcentralerna inte in tillräckligt mycket blod eftersom det måste gå en period efter att man tillfrisknat innan personer får ge blod.

– Det är svårt att planera eftersom blodet är en färskvara och bara håller i sex veckor i blodbanker, så vi trycker på att folk ska lämna blod snart. På vissa ställen finns den tunga specialistsjukvården och det är där det går åt. Kirurger är duktiga i dag och använder inte så mycket blod, men det finns kroniskt sjuka som regelbundet behöver blod, säger han.

För att få in mer blod i bankerna undersöker man nu möjligheten att större personer ska kunna ge en dubbel dos blod. Möjligheten att kunna ge en mindre mängd blod finns dock inte. Blodpåsarna rymmer 4,5 deciliter och därför måste blodgivare väga minst 50 kilo för att inte ta skada av blodgivningen. I Asien används påsar som rymmer 2,5 deciliter, men att införa sådana i Sverige finns det inga planer på.

– Jag har aldrig hört talas om att vi diskuterat det i Sverige. Storleken beror på hur mycket befolkningen väger i allmänhet och 4,5 dl är normalstandard i världen. Det är svårt att veta hur stor kategorin är som väger så lite och då ska man också ha två påsar i lager och logistik, säger Thomas Attnäs.

I stället satsas det på att göra det lättare att kommunicera med sin blodcentral och att införa möjligheten att flytta sin blodgivning i landet.

– Vi får angripa det här på andra sätt, öka tillgänglighet med bra öppettider och göra det lättare att administrera sin blodgivning på nätet. Man ska också kunna vara gästgivare på andra orter, säger Thomas Attnäs.