Skolverket: Hemläxan ökar klasskillnaderna
Skolverket ger skolan bakläxa. I en ny rapport menar myndigheten att de försämrade skolresultaten beror på att elevernas sociala bakgrund spelar en alltmer avgörande roll i skolan.
”Stöd från hemmet har fått större betydelse för elevernas möjligheter att nå bra resultat eftersom skolan blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar.” Det är slutsatsen i Skolverkets rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?
Den slutsatsen ger Socialdemokraternas förslag om att införa obligatorisk läxhjälp i grundskolan bränsle. Partiet vill att skolorna minst ska erbjuda eleverna två timmars schemalagd läxläsning i veckan.
– Det är viktigt eftersom det är en klassfråga. Alla barn får inte hjälp med läxan hemma, säger Marie Granlund, skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
Vänsterpartiets skolpolitiska talesperson Rossana Dinamarca vill tänja på förslaget ytterligare. Partiet vill avskaffa hemläxan helt.
– Vi anser att skolarbete ska göras på skoltid. Vi har sett att tre fjärdedelar av hemläxorna är nya uppgifter och inte repetition som ges för att eleven inte hunnit med det de ska göra. Det ska inte spela någon roll vilka föräldrar man har för att nå kunskapsmålen. Det är skolans skyldighet gentemot eleverna, säger hon.
Frågan om obligatorisk läxhjälp delar blocken och kan bli en stridsfråga under valrörelsen nästa år. Den borgerliga alliansen avvisar oppositionspartiernas förslag om att skolor ska tvingas erbjuda läxhjälp. Anna Neuman, pressekreterare åt Jan Björklund (FP), hälsar att utbildningsministern tycker att Vänsterpartiets förslag är flummigt.
– Det är snarare bra med läxor eftersom det lär eleverna att ta eget ansvar. Men det är upp till skolorna och lärarna att bestämma på vilket sätt de vill arbeta, säger hon.
Rossana Dinamarca (V) menar dock att en reform krävs. Men att det inte är politikernas sak att besluta om hur skolorna ska utforma sin verksamhet därefter.
– Jag tycker inte heller att politiker ska bestämma hur arbetet på skolan ska organiseras. Det är upp till skolan och lärarna att avgöra. Bara läxläsningen sker inom ramarna för skolan, säger hon.
Andelen obehöriga till gymnasiet ökar
Andel obehöriga
1997/1998: 8,6 procent
1998/1999: 9,7 procent
1999/2000: 10,6 procent
2000/2001: 10,8 procent
2001/2002: 10,5 procent
2002/2003: 10,1 procent
2003/2004: 10,4 procent
2004/2005: 10,8 procent
2005/2006: 10,5 procent
2006/2007: 11,4 procent
2007/2008: 11,1 procent
2008/2009: 11,2 procent
Årets siffra är preliminär och andelen kan förändras med en tiondel.
Ej klarat matematiken 2008/2009: 8,5 procent
Engelska: 7,1 procent
Svenska: 4,7 procent
Svenska som andraspråk: 27,5 procent (läses av cirka 5 procent av eleverna)
Källa: Skolverket
