Möjligheterna till samverkan inom hela samhällets vårdkedja ska förbättras. Likaså möjligheterna att inom samma vårdkedja framställa statistik, följa upp och utvärdera. Och vägen dit går, enligt statliga Socialtjänstdatautredningen, genom utökat utbyte av digital information mellan landets socialtjänster, hälso- och sjukvården och Socialstyrelsen.

Utredningen överlämnades till regeringen i april, och när remissvaren nu kommit in står det klart att utredningen kritiseras för att inte ta tillräcklig integritetshänsyn.

Datainspektionen, den myndighet som är satt att försvara den enskildes integritet och den kanske tyngsta remiss-instansen i sammanhanget, skräder inte orden. Myndigheten menar att Sverige, om förslagen går igenom, överger den linje av försiktighet och integritetsskydd som hittills präglat lagstiftningen, och går så långt som att tala om ett paradigmskifte.

– Det består i att man inför en rad olika skyldigheter och möjligheter för omfattande utbyte av känsliga personuppgifter på individnivå, som lagstiftaren hittills har valt att inte möjliggöra, säger Erik Janzon, teamledare på Datainspektionen. Det är väldigt mycket man åstadkommer i ett lagförslag, och är en väldigt stor förändring. Från att ha handlat om ett mycket litet utbyte av uppgifter på individnivå öppnar detta för ett väldigt stort utbyte.

Uppgifter lämnas redan idag mellan myndigheterna och till Socialstyrelsen, för exempelvis statistikbehandling. Skillnaden mot idag, och kärnan i det paradigmskifte som Datainspektionen pekar på, är framför allt mängden och att uppgifter som tidigare anonymiserats nu föreslås kopplas till personnummer.

Ett kontroversiellt förslag är att uppgifter om politiska åsikter, etnicitet och hälsa ska göras sökbara.

– Gör man en viss uppgift sökbar finns det möjlighet att kartlägga en grupp vars minsta gemensamma nämnare är den här uppgiften, säger Erik Janzon. Kartläggning av en viss grupp blir möjlig just genom sökmöjligheter. Det är inte möjligt om man sitter med en massa elektroniska akter som inte är sökbara.

Regeringens särskilde utredare, kammarrättslagmannen Sten Wahlqvist, menar dock att utredningen i detta avseende bara förtydligar dagens regler.

– Vi har bara klart deklarerat att man får söka på detta sätt. Orsaken till det är att när socialtjänsten ska placera olika människor på institutioner gäller det att inte ungdomar med en viss politisk åsikt handlar bland grupper som de är direkt motståndare till. Och om man tittar på gamla Jugoslavien kan det vara människor från samma område som är som hund och katt, då får man akta sig för att placera dem ihop.

På Datamyndigheten håller man bara delvis med. Den gamla socialtjänstdatalagen från 2001 medger att socialtjänsten söker på politiska åsikter, liksom patientdatalagen tillåter sökningar på etnicitet och hälsa. Men nu blir sökbegreppen tillgängliga för fler myndigheter, samtidigt som det inte klart anges när de får användas.

– Möjligheten finns i dag, men den blir större och det blir enklare att genomföra sådana här sökningar, säger Erik Janzon. Där menar Datainspektionen att om man ska möjliggöra och förenkla dessa ska man i lag begränsa och tydligt ange när man får söka. Det har man inte gjort.