Fria Tidningen

Loka Kanarp tecknar kvinnors historia

Loka Kanarp har i dagarna kommit ut med serieboken Pärlor och patroner – en rolig och bitande översikt av en grupp mer eller mindre sympatiska kvinnor. ”Det är så mycket enklare att hitta historiska fakta om män, man får anstränga sig lite extra när det gäller kvinnor”, säger Loka Kanarp.

Född 1983 har Loka Kanarp redan kommit ut med ett album, Till mina vänner och ovänner (Kartago förlag). Hennes purfärska Pärlor och patroner – 60 historiska kvinnoporträtt (Kolik förlag) är en samling seriestrippar som publicerats i olika tidningar under två års tid. Det började med att hon ville göra en strippserie som inte skulle vara en traditionell humorserie.

– Jag är intresserad av feminism och historia. Man stöter på en massa intressanta grejer när man läser om gamla tider, och det kändes väldigt intressant för mig att gestalta det, säger hon.

Seriealbumet sattes ihop utifrån en ram med två utgångspunkter: kvinnor och historia. Inom den ramen kunde detaljerna blandas hur som helst. Så vi får läsa om öden som den skäggiga damens (vars namn var Annie Jones), Bessie Smiths (som levde ett liv lika hårt som det hon sjöng om), Lizzie Bordens (som frikändes från yxmordet på sina föräldrar) och George Sands (som egentligen var en kvinna).

Loka Kanarp har varit feminist sedan tonåren. Hennes första möte med feminismen var boken X-märkt + Bimbobakslaget av Kristina Thulin och Jenny Östergren som hon fick i julklapp i 14–15-årsåldern.

Och så fick hon Grupp 8:s gamla tidning Kvinnobulletinen av sin mamma. På vänster axel har Loka Kanarp i dag ett tatuerat kvinnomärke med en knytnäve i – lite som en hyllning till Grupp 8.

– De var socialister och materialister. De hade sex timmars arbetsdag och gratis daghem som krav – basic saker som jag tycker att man bör återanvända. Jag tycker att vi behöver gå tillbaka till grunden, titta på samhällsstrukturen, när vi pratar feminism.

Loka Kanarp är noga med att poängtera att även om hon är kritisk mot att mycket av den strukturella samhällskritiken har försvunnit från en del av feminismen vill hon inte baktala feminister som har ett annat utgångsläge.

Samma hänsyn möter dock inte de historiska figurerna i hennes album.

– Ofta är jag lite elak mot dem, säger Loka Kanarp.

– Ibland känner jag lite dåligt samvete för att jag är taskig! Ta till exempel Coco Chanel. Hon var bra på många sätt, hos henne hängde kvinnlig frigörelse och mode ihop. Men jag hånar henne ändå för hennes nazistsympatier...

– Jag har kommit till det stadiet där man får ha fler omdömen om kvinnor. Det blir tråkigt om man bara stryker medhårs – och det gäller särskilt kvinnor.

Och det är tur att Loka Kanarp har den inställningen – de mer bitska betraktelserna är oftast de roligaste.

Politikern Alva Myrdal (1902–1986) får sig en känga för sitt propagerande för steriliseringar, och vi får samtidigt lära oss att 63000 personer (varav en majoritet kvinnor) tvångssteriliserades i Sverige mellan 1935 och 1975.

Porträttet av Filippinernas första dam och regeringsledamot fram till 1986, Imelda Marcos, är inte särskilt smickrande. Det är inte heller bilden av Maria I av England (1516–1558) som fått ge namn åt drinken Bloody Mary.

Men här finns naturligtvis även starka, medkännande och banbrytande kvinnor i överflöd, och om vissa historiska personer blir utsatta för Loka Kanarps skarpa sarkasm blir deras samtid det också.

Hon ironiserar över kvinnors ställning genom tiderna och har lyckats hitta de mest pikanta detaljer att använda som illustration över en absurd situation.

Och det sker alltid med hjärtat på rätta stället, och med en respektfull attityd inför sina historiska subjekt.

– Jag försökte vinkla det så att de är aktiva i det jag tar upp. Även om de misslyckas är de själva pådrivande, de är inte bara offer för omständigheterna, förklarar Loka Kanarp.

De flesta av hennes karaktärer är redan kända, även om de inte nått samma status i historieböckerna som män i liknande positioner.

– Om man ska hitta fakta om historiska personer så är det så att arbetarklassens kvinnor eller bondekvinnor sällan finns dokumenterade som enskilda individer, så det blir en viss begränsning, säger Loka Kanarp.

Och, så klart, att hitta fakta om kvinnor över huvud taget är inte lika lätt som att hitta historiska fakta om män, säger hon också. Men i slutändan var hennes intention inte att skriva en historisk lärobok:

– Man kanske kan lära sig grunderna någon annanstans, och se detta som ett roligt komplement!

Det skulle gå att ta det ännu längre: Pärlor och patroner är både rolig och fylld av baskunskaper om historiens kvinnor, men den är även uppiggande, tankeväckande och utmanande. En riktig pärla som borde pryda alla kvinnors och flickors bokhyllor.

Fakta: 

• Loka Kanarp har tidigare publicerats i FRIA. Boken Pärlor och patroner har releasefest i Stockholm den 11 september kl 20 på Hallongrottan, Bergsundsgatan 25, entré 100 kr (bok ingår). Se några serier på http://lokakanarp.blogspot.com/.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

Fria Tidningen

© 2025 Fria.Nu