Det är det amerikanska flygvapnet som på sin hemsida för styrkorna stationerade i Europa rapporterar om övningen som den svenske officeren deltagit i. Försvarsmakten har inte redogjort för övningen i sin egen nyhetsservice.

Under den 17-21 augusti deltog den svenske kaptenen i en flygledarutbildning som Nato och USA:s flygvapen samarrangerade. Tillsammans med två estniska flygledare tränade han simulerade scenarier där flygunderstöd kallas in för att undsätta allierade marktrupper eller där bombplan ska ledas mot markbundna mål. Utbildningen genomfördes i huvudsak på Natos flyghögkvarter i tyska Ramstein, samt under en dag i franska Grostenquin för en övning med tyska och amerikanska stridsflygplan.

– Vår avsikt är att få dem bekanta med alla nya grejer som har kommit ut de senaste åren så att när de ser ny utrustning är det inte i en stridssituation, säger Nicholas Picoc, sergeant i det amerikanska flygvapnet till den egna organisationens hemsida.

Enligt Försvarsmakten grundar sig deltagandet i utbildningen i ett konkret behov. I augusti angreps svenska förband i Afghanistan vid flera tillfällen, varpå flygunderstöd tillkallades.

– Om vi blir beskjutna och våra svenska killar och tjejer är i underläge kallar man in flyg, säger presschefen Roger Magnegård. Eftersom vi inte har något eget flyg i Afghanistan får vi förlita oss på Natoflyg och då behövs det någon som leder flyget rätt.

Enligt Försvarsmakten är det absolut vanligaste att stridsplanen kallas in för att avskräcka och inte behöver ge eld, vilket var fallet även vid dessa tillbud.

Stefan Lindgren, vice ordförande i föreningen Afghanistansolidaritet, har dock en annan syn på deltagandet i utbildningen. Det handlar inte bara, menar han, om att lära sig andras system.

– I färdriktningen ligger att Sverige vid någon tidpunkt, om kriget trappas upp, ska kunna vara med och bomba Afghanistan.

Redan 2007 ansökte Försvarsmakten hos regeringen om att inom en tvåårsperiod få sätta in Jas Gripen utomlands, antingen i Afghanistan eller i Afrika. Något som enligt myndigheten skulle kunna innebära deltagande i rena stridsinsatser.

Från försvarsdepartementet lät dåvarande statssekreteraren HG Wessberg meddela att regeringen inte uteslöt att svenska flyginsatser utomlands kunde bli aktuella.

Sedan Försvarsmaktens ansökan har det varit tyst om frågan. Men många bedömare anser att gränsen mellan den amerikanska insatsen och den Natoledda Isafstyrkan har luckrats upp under de dryga två år som gått, och att Sverige blivit en allt mer aktiv del av USA:s krigföring i landet. En av dem är Vänsterpartiets utrikespolitiske talesperson Hans Linde.

– Utvecklingen går bara i en riktning, det har inte funnits några tydliga motkrafter som velat bromsa den, säger han. Redan nu skulle jag säga att vi är så djupt inblandade att det i realiteten är det svårt att se någon skillnad mellan USA:s insats Operation enduring freedom och Isafinsatsen. Soldaterna har olika emblem på uniformerna, det är väl ungefär det.

Från Försvarsdepartementet uttalar man sig inte om huruvida en svensk flyginsats i Afghanistan är mer eller mindre avlägsen i dag är än för två år sedan.

– Det är inte aktuellt. Det är ingenting som vi arbetar med just nu, är den korta kommentaren från departementets pressekreterare Mikael Östlund.

Stefan Lindgren från Afghanistansolidaritet är dock inte övertygad.

– Jag misstänker att detta är ett närmande, säger han. Detta är vad man kallar för de små stegens tyranni, steget att övergå fullt ut i bombningar blir mindre. Ingen kommer märka det när man ändå är med i alla andra stridsmoment.

Isaf och Sverige

• Isafstyrkan leds av Nato och inrättades efter beslut i FN:s säkerhetsråd i december 2001. Svensk trupp har deltagit från insatsens början.

• Sverige har gradvis ökat sitt deltagande i insatsen och bidrar i dag med 437 soldater, av totalt omkring 52 000.

• Den svenska styrkans uppdrag har också förändrats, från att främst samarbeta med civila afghaner till att i högre utsträckning samarbeta med afghanska säkerhetsstyrkor. Något som lett till fler angrepp mot de svenska styrkorna.

• Det svenska deltagandet i Isaf för 2009 beräknas kosta omkring en miljard kronor, mer än dubbelt så mycket som Sveriges bistånd till Afghanistan.

• Två svenska soldater har hittills dött i insatsen.