I torsdags överlämnade Försvarsmakten sitt budgetunderlag för det kommande verksamhetsåret till regeringen. I underlaget har Försvarsmakten, på regeringens uppmaning, redogjort för hur den vill att svensk militär ska kunna delta i pågående eller kommande internationella insatser.
Bland annat begär Försvarsmakten möjlighet att inom två års tid sätta in stridsflygplanet Jas Gripen, antingen i Afghanistan eller vid insatser i Afrika. Enligt Försvarsmakten finns det en stor efterfrågan på flygförband i internationella insatser över huvud taget, och i det utsträckta och glesbefolkade Afghanistan i synnerhet. Bristen på infrastruktur och den bergiga terrängen ökar behovet av flygunderstöd till Sveriges markbundna trupper i landet.
Försvarsmakten menar att flyginsatser främst har en avskräckande effekt, men kan inte utesluta att Jas Gripen kan få genomföra stridsinsatser.

– Men i 98 procent av fallen handlar det om en form av maktdemonstration, säger överste Anders Silwer, insatschef för internationella flyginsatser.

Om Försvarsmaktens önskemål beviljas blir det första gången sedan 1961, då en svensk flottilj deltog i ett FN-uppdrag i Kongo, som flygvapnet deltar i en internationell insats. Från försvarsdepartementet har kommentarerna varit återhållsamma, men folkpartiets ledamot i försvarsutskottet, Allan Widman, tror att förslaget om att sätta in Jas Gripen kommer att vinna gehör i 

– Ja, det blir konstigt att man ska kunna skicka ett stridsfordon men inte ett stridsflygplan. Om man inte godkänner detta kommer vi att få en diskussion om det är rimligt att satsa de här pengarna på Jas Gripen när vi inte kan använda det och få säkerhetspolitisk nytta av det.

I Jas Gripens beväpning ingår bland annat klustervapnet Mjölner, eller Bombkapsel 90. Ett klustervapen är en bombkapsel som öppnar sig i luften och sprider ut ett antal mindre bomber över ett större område. Spridningsområdet gör det svårt att begränsa attacker till militära mål, och bomberna är kända för att skörda civila offer även långt efter att en konflikt har avslutats. När en av Norge anordnad internationell konferens mot klustervapen avslutades förra veckan väckte Sverige uppmärksamhet genom att tala emot ett totalförbud mot vapentypen.
Om regeringen beslutar att godkänna att Jas Gripen sätts in utomlands faller det på Försvarsmakten att besluta om vilka vapentyper stridsplanet ska bestyckas med.

– I alla insatser så är det rent formellt Försvarsmakten som fattar sådana beslut, men självklart diskuteras det med försvarsdepartementet, säger överste Anders Silwer.

Att Jas Gripen skulle utrustas med klustervapen vid insatser utomlands ser han som mycket osannolikt.

– De vapen som jag ser framför mig är den automatkanon och de precisionsbomber som planet är utrustat med, något annat har jag väldigt svårt att tänka mig. Det kontroversiella är bombkapseln, och den har aldrig diskuterats. Det är för stora problem med skada på tredje person.

Kritiken mot Försvarsmaktens förslag har inte låtit vänta på sig. Miljöpartiets ledamot i riksdagens försvarsutskott, Per Rådberg, ser förslaget som ett medel för att göda det militärindustriella komplexet och stimulera försäljningen av Jas Gripen.

– Detta är ett sätt för staten att backa upp Saab och få bättre marknadsföring mot Indien och Sydafrika, det blir som vilken produkt som helst.
Svenska freds- och skiljedomsföreningens ordförande Frida Blom säger att hon oroas över en utveckling där FN-styrkan ägnar sig mindre åt fredsbevarande arbete för att istället delta i den USA-ledda koalitionens offensiva krigsföring.

– Om nu Sverige tänker skicka dit Jas så kanske den svenska regeringen tycker att Sverige bör delta mer i krigföringen, vilket vi är väldigt kritiska till.
Hon får medhåll av Svenska Afghanistankommitténs generalsekreterare Bengt Kristiansson:

– Den amerikanska insatsen har blivit djupt avskydd eftersom man fått kollaterala skador. Om nu fredsbevarande européer använder samma militära metoder är det klart att effekten blir densamma. Förekomsten av stridsflygplan ses av många civila afghaner som en symbol för den militära makten och den rena offensiva krigföringen, och det har varit oerhört kontraproduktivt.