Ärligt talat, hur många var det som tyckte att det var kul att gå i skolan, att det var en härligt kreativ miljö där man fick utvecklas i glädje och frihet? I samtal med bekanta visar det sig att så gott som alla upplevde skolan som en kväsande miljö som förtryckte den egna kreativiteten. Undersökningar visar att det bara är 5–7 procent av eleverna som kommer ihåg vad de blivit lärda. Hur hamnade vi här?

Dagens skola uppstod för mindre än 200 år sedan, när teknologin började kräva arbetare till massproduktionen. Skolan skulle då förvandla bönder och enkelt folk till arbetare. Man följde samma arbetsordning som i fabrikerna, där allt skulle vara strikt uppdelat i tid och organisation. Istället för att utbilda människor började man utbilda kuggar i maskineriet.

Dagens skola bygger på förtryck, men man kan inte utvecklas under förtryck. Då stängs allt istället av, och det är destruktivt. Att vi förstör barnens kreativitet är ett stort problem. Vi ser att växter naturligt utvecklar sig förbi sina hinder, men vid förtryck orsakas en fördröjning i naturen. En människa som inte tillåts att utvecklas kreativt inifrån kan sedan inte vara kreativ under resten av sitt liv. Vi ser att skolan sedan decennier befinner sig i en kris, och att varje ny generation avfärdar utbildningsformen än mer. Vi blir mer och mer korrumperade och får det bara svårare att hitta oss själva.

I det gamla Grekland däremot, där ordet skola härstammar från, fick ordet sin mening från att det var en trivsam och avslappnad miljö där barnen och ungdomarna ville vara. Människor kunde där utvecklas under avslappnade sociala förhållanden, i frihet, och genom öppna samtal. Det är i det öppna utbytet av idéer och uppfattningar man utvecklas inifrån, inte genom att svälja allt läraren säger bara för att få bra betyg och därefter förhoppningsvis landa något så kallat toppjobb.

Istället för att pumpa våra barn fulla med kunskap, som de ändå glömmer, så vore det bättre om skolorna utbildade människor som själva vet hur man utvecklar sig inifrån, då skulle alla ämnen bli lätta. Även matte. Mycket forskning tyder på detta. Hela skolformen skulle behöva förändras, till öppna samtal i grupper, som eleverna vill vara en del av. En människa som utvecklas fritt lyckas, och blir en bra människa mot sig själv och mot samhället.

Ungdomar i dag vet vilket jobb man ska välja för att tjäna mer pengar, och vad man ska läsa för att ta sig dit. Men man är inte lycklig för det, utan allt görs bara för ”framgång”. Om vi ser till hur det går för samhället i allmänhet och skolan i synnerhet ser vi hur illa det kan gå för oss på kort tid om vi inte gör om våra utbildningssystem mycket snart. Låt oss hoppas att kväsandet av kreativiteten får ett slut nu med den rådande finanskrisen, som egentligen inte handlar om ekonomi, utan är en av följderna av vad vi människor gör med våra liv, där grunden är den utbildning vi ger våra barn.