Motsvarande fenomen finns inom hälsobranschen, inom psykiatrin etc. Kloka människor har ofta rätt, fast de inte kan föra saker i bevis. De andra verkar få rätt på grund av avgränsat synfält. Ett tag.

Detta fenomen försätter miljörörelsen i ett defensivt förhållningssätt. Det gör att många blir överlyckliga när forskarsamhället går ut och varnar för än det ena och än det andra. Man hakar på för fulla muggar. Men man riskerar också att gå in i fällor. Jag ska ta två exempel.

Det var några illasinnade journalister som gick ut med en namninsamling mot, det de sa var en allvarlig miljöfara: Dihydromonoxid. Vem blir inte rädd för detta otäcka ämne av namnet att döma. H2O, dvs vatten. Aningslösa aktivister gick i fällan. Massvis med folk skrev på och vart riktigt upprörda att spridningen av denna farliga kemikalie kunde gå så långt som de förment insatta påstod. Min slutsats är inte, till skillnad från journalisternas, att det är fel på de aningslösa massorna som skriver på vad som helst. Felet sitter i alla illasinnade attacker mot folk som vill kunna lita på sina medmänniskor. Problemet med vattnet skulle nog rätt snabbt klarats ut, genom andra kemikunniga miljövänner.

Men det kan ändå bli ett problem om hela miljörörelsen lockas in i en konsensus kring fenomen som den knappast kan överblicka. Gång på gång ifrågasätter ett antal ”trovärdiga” forskare upp frågan om klimatproblemen och orsakerna därtill. En del går till och med så långt att de ifrågasätter att vi ens har en tydlig klimatförändring och andra, tvivlar på att människofrisläppt koldioxid är huvudorsaken. Dem emot står väldigt många andra trovärdiga forskare och är helt övertygade om att vi står inför en människoalstrad katastrof.

Jag erkänner att jag inte har den kunskapen som behövs för att kunna avgöra. Får göra subjektiva val. Åker helst tåg, jobbar för bioenergiintroduktion i län och kommun, och håller käft med de eventuella tvivel jag har. Men det är farligt att sluta öron och ögon inför den forskning som ifrågasätter ens dogmer. Det gäller också miljöfolket. Så länge inte vi i Nord väljer att minska vårt energiuttag radikalt, måste vi räkna med att nya energiomvandlingar också har sina allvarliga miljökonsekvenser. Kanske inte lika allvarliga men i vissa fal kanske värre.

Miljörörelsen bör lita på att sanningen alltid är på naturens sida, även om den råkar ge rätt till en och annan forskare på fel sida. Vi behöver bevara vårt sinne för naturen, hantera den varsamt och inte gå i fällan och tro att bara vi minskar koldioxidutsläppen har vi gjort vårt för naturen. Den har många ömma punkter.