Läget i Afghanistan inför valen den 20 augusti blir alltmer bekymmersamt. Dödstalen stiger och talibanerna kontrollerar mer än halva landet. Den afghanska regeringen under president Karzai kan inte garantera säkerheten ens i huvudstaden Kabul. Konflikten har spridit sig till Pakistan, och även där eskalerar våldshandlingarna. Regeringen i Afghanistan kritiseras allt oftare för brott mot de mänskliga rättigheterna, till exempel i och med den lagstiftning som begränsar kvinnors frihet.

Sverige deltar med omkring 400 personer i FN-stödda ISAF (International Security Assistance Force), vars syfte är att skydda biståndsinsatser som genomförs i landet. Men ISAF:s uppdrag har utökats över tid och blir allt mer krigförande i stället för fredsbevarande.

Dessutom tjänstgör cirka 30 000 amerikaner i insatsen OEF (Operation Enduring Freedom), som bekämpar talibaner och al-Qaida som ett led i USA:s ”krig mot terrorismen” Gränsen mellan amerikanska militära aktioner och internationella är i högsta grad flytande, risken att operationerna flyter ihop är överhängande. ISAF-styrkan leds av NATO och dess högste chef är amerikan.

USA:s krig mot terrorismen skördar civila offer på ett oacceptabelt sätt. Varje civilt offer sänker hela den internationella närvarons legitimitet hos den vanlige afghanen. De som bär ansvaret för civila offer måste ställas inför rätta, annars riskerar respekten för rättstaten och polisen att helt försvinna.

Någon militär lösning på konflikten finns inte. För en nationell afghansk försoning måste istället omvärldens insatser fokuseras på bistånd och diplomatiska insatser. De militära insatser som genomförs måste också få ett betydligt starkare och mer entydigt folkrättsligt mandat än i dag.

Dessutom sviker den borgerliga alliansregeringen och därmed Sverige i denna fråga. I DN den 29 juli stödjer Sveriges försvarsminister Sten Tolgfors (M) den svenska insatsen i Afghanistan, men Tolgfors inser inte faran i att USA:s styrkor inte står under FN:s mandat. Tolgfors använder en krigsretorik som riskerar att förvärra situationen för soldaterna i ISAF. Vi kräver därför att Sveriges regering ska begära att FN tar över ansvaret för all utländsk trupp i Afghanistan, och göra detta till villkor för fortsatt svenskt truppdeltagande.