Allt fler övervakningskameror sätts upp ute i samhället. Kamerorna rättfärdigas med att folket måste skyddas från sig självt, de enskilda medborgarna måste skyddas från varandra. Att övervakningen lätt kan användas till förtryck när den väl är på plats avfärdar man med att den som lever får se, och med att kamerorna kanske kan förhindra en och annan våldtäkt. Vad är väl alla medborgares diffusa integritet mot ett enskilt stackars våldtäktsoffers mycket påtagligt kränkta integritet? Never mind att kamerorna kanske aldrig kommer att förebygga ett enda övergrepp och kanske inte heller kommer att vara avgörande för att en enda gärningsman åker fast.

Tyvärr är det också så att de flesta våldtäkter begås i hemmet. Gärningsmannen och offret känner vanligtvis varandra. Vad ska man då göra åt detta? Sätta upp övervakningskameror i varje medborgares hem?

Faktum är att användbar övervakningsutrustning redan finns på plats i så gott som varje medborgares ficka. Rent tekniskt är det inte mycket som krävs för att en modern mobiltelefon ska bli både en avlyssningsbugg och en elektronisk fotboja. Redan använder en del föräldrar och företagsledare mobiltelefoner för att på detta sätt övervaka sina barn respektive anställda. Steget är inte långt till att statliga myndigheter ska börja övervaka hela befolkningen på samma sätt.

Att de flesta våldtäkter begås av män som redan känner sina offer är något som den centerpartistiska riksdagsledamoten Annika Qarlsson tar fasta på. På sin officiella blogg riktar hon den 14 juni detta faktum som en direkt anklagelse mot Piratpartiets väljare. Med sin riksdagen.se-mailadress längst upp i mitten och en stor Centerpartilogga längst upp till vänster skriver hon:

”Piratpartiets framgång med många unga män som lagt sin röst på dom för att värna den personliga integriteten. Tänker på statistiken som kom härom dagen som visar att det är ofattbart många unga kvinnor som våldtas av unga män som de känner lite grann eller lite mer.

Och jag får inte ihop det – tycker unga män att integritet är viktig eller tycker de inte det???”

I uppföljande blogginlägg förtydligar hon att hon inte alls menade att utmåla unga män i allmänhet som våldtäktsmän och bad om ursäkt för att många läsare tolkat hennes inlägg på det viset. Nej, det som hon ser unga män i allmänhet och Piratpartiets väljare i synnerhet som skyldiga till är inte våldtäkt. Deras ”brott” är i stället att kräva skydd mot övervakning, istället för att ”kräva resultat” i kampen mot våldtäkt. Varje enskild våldtäkt förtjänar enligt Qarlsson lika mycket uppmärksamhet som hela samhällsfrågan om övervakning.

Tydligen är man en våldtäktspartist om man inte vill att statliga tjänstemän ska avlyssna varje andetag man tar i sitt eget hem. Spela in och spara vartenda förfluget ord som man muttrar när man är ensam hemma. Benjamin Franklin hävdade på sin tid att ”De som är beredda att offra frihet för att få lite trygghet förtjänar ingetdera och kommer att förlora båda”. Tyvärr ligger det mycket i detta och jag tror knappast att kvinnor i allmänhet vill ha något totalitärt övervakningssamhälle. Att bli ”beskyddade” på detta vis ligger helt enkelt inte i deras intresse som människor. Och med tanke på risken att övervakningen kan missbrukas av fluktare och stalkers ligger det inte heller i deras intresse som kvinnor.

För övrigt så röstade de flesta tjejer jag känner på Piratpartiet. Men av dessa tjejer var de flesta datanördar, i ordets positiva bemärkelse. Som jag har förstått det så är Piratpartiet mycket populärt bland datanördar, helt oavsett den enskilda nördens kön. En av de främsta anledningarna till att så många fler män än kvinnor röstar på Piratpartiet torde vara att en stor majoritet av landets datanördar är män.

Det är på grund av politiker som Annika Qarlsson som Piratpartiet behövs. Hon är skyldig Piratpartiet en offentlig ursäkt. Men framför allt borde hon som riksdagsman tänka om och sluta bidra till att bygga upp ett människofientligt övervakningssamhälle: bland annat för kvinnornas skull.