Stockholmarna tvingas stå för notan till dyrt vägprojekt
Allianspartierna i Stockholm vill satsa 100 miljarder kronor under tolv år på framför allt Förbifart Stockholm och även på viss spårutbyggnad. Stockholmarna kommer att stå för drygt 50 miljarder av notan.
I tisdags presenterade allianspartiernas ledning i landstinget, Stockholms stad och kommunförbundet ett förslag i Dagens nyheter om en jättesatsning på framför allt vägprojekt och även spårvägsutbyggnad för 100 miljarder. Till skillnad från tidigare vägbyggen, då staten stått för 75 procent av kostnaden, ska nu kommunerna och landstinget dra in hälften av kostnaderna.
För Stockholms del ska förslaget finansieras med trängselskatter som räknas upp med inflationen från 2012. Essingeleden ska beläggas med trängselskatt när Förbifart Stockholm öppnas för trafik 2020. Även kommuner i Mälardalen och Uppsala kommun förväntas bidra. Också privat medfinansiering och vägavgifter nämns i förslaget.
Men det räcker inte. Stockholms läns landsting förväntas skjuta till 10,8 miljarder kronor och 20 miljarder ska tas från kommunerna i länet.
– Förslaget innebär att stockholmarna själva får bära en stor del av kostnaderna och det kommer att gå ut över skolor, äldrevård och sjukvård, särskilt i en tid med vikande skatteintäkter, säger Gunilla Roxby-Cromvall (v) i SL:s styrelse.
Hon kritiserar också att trots att SL i en utredning påpekat att Karolinska sjukhuset måste kunna nås med tunnelbana saknas detta i förslaget, liksom en förbindelse mellan Solna och Universitetet. Även ett tvärspår mellan till exempel Älvsjö och Flemingsberg, Kista och Karolinska sjukhuset lyser med sin frånvaro. Hon skulle också gärna se en tunnelbanering runt staden.
– Att man inte satsat på detta är ett jättesvek. Det är en mycket dåligt genomtänkt spårsatsning. Särskilt tvärspår i södra delarna av länet behövs.
Yvonne Blombäck (mp) i SL:s styrelse håller med. Hon säger att den stora satsningen på Förbifart Stockholm innebär att kostnaden för den äter upp medel för andra akuta satsningar på kollektivtrafiken. Hon tror inte heller att den planerade kostnaden om 27 miljarder kronor kommer att vara tillräcklig. Historiskt sett har vägbyggen blivit dyrare än de ursprungliga beräkningarna. Hon menar att de borgerliga borde lyssna på alla miljöorganisationer som är eniga om att Förbifart Stockholm kommer att leda till mer utsläpp.
– Det är oacceptabelt att klimatförstörande investeringar får företräde framför kollektivtrafiken. Det som också gör mig upprörd är att man försöker mörka att staten har tagit bort sina 50 procent i bidrag till kollektivtrafiken i Stockholm, säger Yvonne Blombäck.
Miljöpartiet kallar det ett svek mot klimatet och demokratin eftersom folkomröstningen om trängselskatter beslutade att intäkterna därifrån mestadels skulle gå till kollektivtrafiken.
Yvonne Ruwaida (mp), oppositionsborgarråd i Stockholms stad, säger att det i avsiktsförklaringen för en trafiklösning i Stockholmsregionen som undertecknades i tisdags är tydligt att det främst handlar om att finansiera vägprojekten när staten inte är längre är villig att skjuta till 75 procent av kostnaden.
– Och staten måste återigen bidra till utbyggnaden av kollektivtrafiken. Borgarna har helt missat att vi måste minska biltrafiken för att minska koldioxidutsläppen, säger Yvonne Ruwaida.
Hur lösningen slutligen blir kommer att framgå av regeringens infrastrukturproposition som presenteras i vinter.
Förslaget i korthet:
Förbifart Stockholm ska byggas mellan Skärholmen till Häggvik till en kostnad av 27,5 miljarder kronor. I förslaget ingår även en utbyggnad av E20, Norra länken, E18, E4 och ytterligare cirka 30 mindre vägprojekt.
Citybanan kommer att byggas ut med nya stationer vid Odenplan och City och väntas stå färdig 2017 till en kostnad av 16 miljarder kronor. Mälarbanan ska byggas ut för nio miljarder. Tvärbanan från Alvik ska byggas ut till både Solna och Kista samt från Hammarby sjöstad till Slussen. Även Saltsjöbanan ska moderniseras.