På sexårsdagen av den amerikanska arméns intåg i Bagdad, den 9 april, demonstrerade tiotusentals irakier mot ockupationen. Men när USA:s utrikesminister Hillary Clinton i lördags mötte ett hundratal irakier i den hårdbevakade Gröna Zonen i Bagdad framfördes ingen kritik mot den militära närvaron – alla närvarande hade noggrant valts ut av den amerikanska ambassadens personal.

Hillary Clinton lovade under sitt besök att USA inte kommer att ”överge” Irak. Därmed signalerade hon att den nya administrationen i Washington inte planerar att radikalt förändra Bush-administrationens politik eller ambitionen om en långsiktig militär närvaro i landet.

Redan dagen efter Clintons besök riktades skarp kritik mot en amerikansk militäroperation i staden Kut i södra Irak. En polisman och en civil kvinna sköts ihjäl under en räd på söndagsmorgonen, som enligt USA:s militär riktades mot en vapensmugglare och utfördes i samråd med de irakiska styrkorna. Räden väckte lokalbefolkningens ilska och fördömdes av Iraks premiärminister Nouri al-Maliki som ett brott mot den säkerhetspakt mellan USA och Irak som undertecknades i slutet av november och trädde i kraft i början av året. Al-Maliki gick rentav så långt som att kräva att de ansvariga skulle åtalas.

Dispyten beskrivs som den allvarligaste mellan USA och den irakiska regeringen sedan säkerhetspakten undertecknades. Men den lär inte bli den sista. Al-Maliki riskerar att låta alltmer som Afghanistans president Hamid Karzai. Dennes kritik av Natos och USA:s flygbombningar, som ofta skördar civila dödsoffer, framstår numera närmast som en meningslös refräng – ett mantra som ständigt upprepas för döva öron och mest av allt tjänar till att befästa bilden av den afghanska regeringen i Kabul som maktlös gentemot ockupationsmakten.

USA har för tillfället över 140 000 soldater i Irak, som enligt den omstridda säkerhetspakten bara får genomföra militära operationer efter godkännande från den irakiska regeringen. Enligt avtalet ska de dras tillbaka från irakiska städer före slutet av juni, som ett första steg mot ett fullständigt tillbakadragande av trupper från Irak senast den sista december 2011.

I en intervju med BBC hävdar al-Maliki att hans regering inte kommer att tacka ja till amerikanska erbjudanden att behålla trupper i vissa städer även efter slutet av juni.

– Vi är helt övertygade om att tillbakadragandet inte kommer att leda till en säkerhetskollaps. Våra styrkor är kapabla att skydda säkerheten och den politiska processen fullständigt, säger al-Maliki.

Al-Malikis självförtroende och Hillary Clintons optimistiska uttalanden om fortsatta framsteg i Irak överskuggades dock av förra veckans våld. Minst 96 irakier dödades i de värsta bombdåden i landet på över ett år. I snitt har mer än ett bombdåd om dagen drabbat Bagdad den senaste månaden.

Våldet kan tyda på en tilltagande konfrontation mellan den irakiska regeringen och al-Sahwa, en USA-finansierad milis som rekryterats bland tidigare sunnimuslimska motståndsmän. Premiärminister Nouri al-Maliki, från det shiamuslimska islamistiska Da’wa-partiet som har nära relationer till Iran, hävdar att al-Sahwa infilterats av al-Qaida och anhängare av Baathpartiet.

I september lovade regeringen att ge 20 procent av al-Sahwas medlemmar anställning i armén och polisen. Men istället för att integreras i säkerhetsstyrkorna i den takt som utlovats har flera ledande medlemmar av al-Sahwa på senare tid arresterats eller blivit måltavlor för dödligt våld. De senaste bombdåden kan därmed i värsta fall vara början på en våldsam konfrontation mellan al-Sahwa och regeringstrogna styrkor – ironiskt nog båda delvis finansierade och utrustade av USA.