Fria.Nu

Irak hotar med åtal mot USA-soldater

Iraks regering anklagar USA för att ha brutit mot den säkerhetspakt som länderna har ingått och hotar med att åtala de amerikanska soldater som dödade två irakier i en räd i söndags. Samtidigt har en växande våldsvåg drabbat Bagdad inför det utlovade tillbakadragandet av USA-trupper från irakiska städer i slutet av juni.

På sexårsdagen av den amerikanska arméns intåg i Bagdad, den 9 april, demonstrerade tiotusentals irakier mot ockupationen. Men när USA:s utrikesminister Hillary Clinton i lördags mötte ett hundratal irakier i den hårdbevakade Gröna Zonen i Bagdad framfördes ingen kritik mot den militära närvaron – alla närvarande hade noggrant valts ut av den amerikanska ambassadens personal.

Hillary Clinton lovade under sitt besök att USA inte kommer att ”överge” Irak. Därmed signalerade hon att den nya administrationen i Washington inte planerar att radikalt förändra Bush-administrationens politik eller ambitionen om en långsiktig militär närvaro i landet.

Redan dagen efter Clintons besök riktades skarp kritik mot en amerikansk militäroperation i staden Kut i södra Irak. En polisman och en civil kvinna sköts ihjäl under en räd på söndagsmorgonen, som enligt USA:s militär riktades mot en vapensmugglare och utfördes i samråd med de irakiska styrkorna. Räden väckte lokalbefolkningens ilska och fördömdes av Iraks premiärminister Nouri al-Maliki som ett brott mot den säkerhetspakt mellan USA och Irak som undertecknades i slutet av november och trädde i kraft i början av året. Al-Maliki gick rentav så långt som att kräva att de ansvariga skulle åtalas.

Dispyten beskrivs som den allvarligaste mellan USA och den irakiska regeringen sedan säkerhetspakten undertecknades. Men den lär inte bli den sista. Al-Maliki riskerar att låta alltmer som Afghanistans president Hamid Karzai. Dennes kritik av Natos och USA:s flygbombningar, som ofta skördar civila dödsoffer, framstår numera närmast som en meningslös refräng – ett mantra som ständigt upprepas för döva öron och mest av allt tjänar till att befästa bilden av den afghanska regeringen i Kabul som maktlös gentemot ockupationsmakten.

USA har för tillfället över 140 000 soldater i Irak, som enligt den omstridda säkerhetspakten bara får genomföra militära operationer efter godkännande från den irakiska regeringen. Enligt avtalet ska de dras tillbaka från irakiska städer före slutet av juni, som ett första steg mot ett fullständigt tillbakadragande av trupper från Irak senast den sista december 2011.

I en intervju med BBC hävdar al-Maliki att hans regering inte kommer att tacka ja till amerikanska erbjudanden att behålla trupper i vissa städer även efter slutet av juni.

– Vi är helt övertygade om att tillbakadragandet inte kommer att leda till en säkerhetskollaps. Våra styrkor är kapabla att skydda säkerheten och den politiska processen fullständigt, säger al-Maliki.

Al-Malikis självförtroende och Hillary Clintons optimistiska uttalanden om fortsatta framsteg i Irak överskuggades dock av förra veckans våld. Minst 96 irakier dödades i de värsta bombdåden i landet på över ett år. I snitt har mer än ett bombdåd om dagen drabbat Bagdad den senaste månaden.

Våldet kan tyda på en tilltagande konfrontation mellan den irakiska regeringen och al-Sahwa, en USA-finansierad milis som rekryterats bland tidigare sunnimuslimska motståndsmän. Premiärminister Nouri al-Maliki, från det shiamuslimska islamistiska Da’wa-partiet som har nära relationer till Iran, hävdar att al-Sahwa infilterats av al-Qaida och anhängare av Baathpartiet.

I september lovade regeringen att ge 20 procent av al-Sahwas medlemmar anställning i armén och polisen. Men istället för att integreras i säkerhetsstyrkorna i den takt som utlovats har flera ledande medlemmar av al-Sahwa på senare tid arresterats eller blivit måltavlor för dödligt våld. De senaste bombdåden kan därmed i värsta fall vara början på en våldsam konfrontation mellan al-Sahwa och regeringstrogna styrkor – ironiskt nog båda delvis finansierade och utrustade av USA.

Fakta: 

Säkerhetspakten mellan USA och Irak undertecknades i november och godkändes av det irakiska parlamentet med knapp majoritet den 28 november 2008.

Enligt avtalet måste samtliga USA:s militära operationer godkännas av den irakiska regeringen.

Kontraktsanställda kan ställas inför rätta under irakisk lag, och amerikanska soldater kan åtalas för grova brott begångna utanför tjänsten.

Senast den 30 juni ska USA dra tillbaka sina trupper från irakiska städer, och senast den den sista december 2011 ska alla trupper lämna Irak.

Avtalet kan sägas upp med ett års varsel.

Irak har liknande bilaterala avtal med de andra länder som har trupper i landet, till exempel de cirka 4 000 soldater från Storbritanninen, varav de flesta ska lämna landet senast 31 maj.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tioårsdag kantas av politisk oro

Tio år efter USA:s invasion präglas Irak av politisk instabilitet och gatuprotester. Motsättningarna tycks större än någonsin, och flera röster varnar för inbördeskrig om regeringen vägrar ge med sig.

Fria Tidningen

80 procent av krigets offer var civila

Andelen dödade civila i Irak är ännu högre än vad den amerikanska militärens statistik visar, det menar den oberoende organisationen Iraq Body Count. Samtidigt tycks USA:s militär systematiskt ha underraporterat civila dödsoffer i samband med flygbombningar.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu