Fikakulturen är stark i våra nordliga länder. När det gäller fikats hälsopåverkan brukar diskussionen oftast handla om att fikabröd innehåller många kalorier men lite näring. En kanelbulle, till exempel, innehåller 200 till 300 kalorier vilket motsvarar en promenad på 40 till 60 minuter för en person som väger 70 kilo. Man kan konstatera att många personer inte rör sig tillräckligt dagligen för att förbruka energitillskottet från en eller två bullar. Sockret i fikabröd bidrar därför till övervikt och fetma, vilket enligt nya forskningsrön kan vara riktigt farligt. Allvarlig fetma förkortar livet med tio år, enligt en brittisk studie som publicerats i den medicinska tidskriften Lancet.

Men kanske är det inte antalet kalorier som är det viktigaste när det gäller fikakulturen. Fikabröd innehåller i regel socker och man kan bli beroende av det. En studie på råttor, som genomfördes på Princeton university, visade att socker är lika beroendeframkallande som heroin.

Jämförelsen mellan socker och heroin kan tyckas drastisk, och jag vet inte om socker verkligen kan skapa ett så starkt beroende. Men jag noterar att jag ofta hör människor prata om sötsug – att de vill ha till exempel godis, kakor eller glass. Det tycks vara mycket vanligt.

Hälsoprofeten Sanna Ehdin, som skrivit boken Den självläkande människan, menar att människan genetiskt inte är anpassad för att äta raffinerat socker. Hon pekar på studier som visar att sockerberoende kan öka risken för andra beroenden, till exempel av nikotin eller alkohol.

Kanske finns det alltså större risker med fikabrödet än att det innehåller många kalorier. Men uppvägs inte sockrets hälsorisker av det starka sociala värdet med fikastunderna? Fikat samlar ju arbetskamrater, vänner eller släktingar till en gemensam stund av social samvaro.

Jo, visst är det bra att samlas kring ett fikabord. Men det är inte nödvändigt att äta bullar eller kakor när man sitter där. Det är inte ovanligt att människor väljer frukt som alternativ till fikabrödet. Och själv har jag sedan flera år tillbaka som vana att ta en dubbel knäckebrödsmacka till jobbet. När mina arbetskamrater äter bulle eller kondisbit knaprar jag istället i mig knäckebrödet. Det finns säkert många andra alternativ.

Gör jag för stor sak av detta med fikabrödet? Man kan ju tycka att bullarna eller kakorna inte är något stort problem. Det finns ju inte heller något odiskutabelt samband mellan intag av raffinerat socker och ohälsa. Säkert finns det mängder med personer som ätit sitt kaffebröd varje dag och ändå nått mycket hög ålder. Varför då ta upp fikabrödet i en hälsokrönika?

Jo, en sak som inte får glömmas bort är att fikakulturen påverkar miljoner människor bara i Sverige. Även om hälsoriskerna för den enskilda individen kanske inte är så stora kan den sammantagna hälsoeffekten av kaffebrödet vara stor på befolkningsnivå. Fikat kan påverka folkhälsan.

Jag hoppas att det kommer fler studier kring socker, beroende och hälsoeffekter. Det skulle förhoppningsvis öka kunskapen och medvetenheten om vad som är gift och vad som inte är det.